Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag lofva. Jag är hungrig som en varg på
mor-gonqvisten.»
Dermed slog sig unga paret ned att
frukostera i godan ro. »Magnifika kotletter, lilla
Clara, magnifika! Vår jungfru är ju en rigtig
mästerkock. Sådan stekt potatis kunde man
bjuda sjelfva kungen på. Jag tar en kotlett
till och . . .»
I detsamma hördes en stark ringning på
tamburklockan. Munter stannade af sin ätning
och rynkade pannan.
»Hvem tusan kan det vara, som kommer
och pinglar så här dags?»
»Betty måtte väl inte släppa in någon!»
svarade Clara häpen och lyssnade. Plötsligt
spratt hon till och fortfor helt förskräckt: »Min
sann, Hugo, tror jag inte att det är faster
Re-ginas röst som jag hör derute i tamburen.»
Kunglig sekter Munter lyssnade
uppmärksamt. »Ja, min själ, är det icke käringen!»
utbrast han förtretad, glömsk af deu respekt han
var skyldig sin svärfars äldsta syster. »Jag tror
inte jag står ut med gumman så här nästan på
fastande mage; förlåt mig, lilla Clara, men det
är mig rakt omöjligt.»
Sagdt och gjordt! Den egoistiske unge
mannen reste sig varligt från frukostbordet, tog
tbékoppen i ena handen och kotlett-tallriken i
den andra och smög så på tå in i sitt rum.
Clara, som ännu hoppades på en möjlig
räddning undan den öfverhängande faran, reste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
