- Project Runeberg -  Offer för könsmoralen /
5

(1912) [MARC] [MARC] Author: Hinke Bergegren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hunger och kärlek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hunger och kärlek



Hunger!

Det är ett avskyvärt samhällstillstånd, där de med det
hårdaste arbete betungade skola vara nödda att leva i
fattigdom och osäkerhet eller i alla fall under små villkor, medan
de, som ha mindre hårt arbete och vida angenämare arbete,
skola få leva i lyckligare förhållanden, ofta i överflöd. Men
tusenfallt mera fördömligt är det kapitalistiska storborgardömet
därför, att det kräver så många offer, hungerns offer,
kärlekens offer.

Hunger!

Tänk dig, att varje dag finns det någon mor, många
mödrar, som med ångest i hjärtat inte veta vad de skola få
att ge åt sina små barn! Hon står ensam och utan arbete.
Hon måste tigga. Hon vänder hem med några smulor; men
smulorna äro ändå mat, och de små ropa om varandra:
“Åt mej mamma, åt mej mamma!“

Men hon kanske också kommer hem utan något som
hälst och får vyssja de små gråtande hungriga i sömn.

Tänk dig, att varje dag gå många, många som förgäves
söka arbete, män och kvinnor. De ha inte ätit någonting
ordentligt på långa tider; det sliter i inälvorna på dem, det
värker i deras hjärnor. De gå förbi butik vid butik, där det
ligger uppstaplat kött och bröd och frukter och alla möjliga
läckerheter; de se genom fönstren in i de stora
restaurangerna, där herrar och damer sitta så tryggt och äta sig
övermätta, medan stackarna utanför lida av hungerns förtvivlan.

Kanske är det sannt, att det ej händer i vår tid, att
någon direkt dör av hunger. Sakta tvina bort av otillräcklig
föda, det göra dock otaliga. Och detta kan ju lika fullt kallas
hungerdöd och är lika förkrossande ohyggligt.

Är det ej alldeles obegripligt att folket tål det, och att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:18:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hboffer/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free