- Project Runeberg -  Historisk och arkitekonisk beskrifning öfver Helsingborgs kärna /
14

(1845) [MARC] Author: Carl Georg Brunius - Tema: Architecture and Construction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sådant befästningssätt har flerestädes varit brukligt. Många lemningar
derefter förekomma icke allenast i norden, utan jemväl i Tyskland,
Frankrike, England, Ryssland, Italien och Grekland. För tvenne
århundraden tillbaka funnos ännu många dylika furste- och
herreborgar i Flandern. I synnerhet får man uti ett vigtigare verk ifrån
denna tid intressanta upplysningar rörande dylika byggnader i
sistnämnda land. Skada, att plancherne i samma verk äro efter den
tidens bruk liksom i Dahlbergs Svecia utförde utan arkitektonisk
nöjaktighet, och att, hvad värre är, beskrifningarne, en följd af tidens
lyte, ej röja någon arkitektonisk kunskap [1].

Ehuru vi icke ha från äldre tider några närmare underrättelser
om våra forntida borgars anordning, ännu mindre några gamla
teckningar deraf, gifva likväl de slottsplatsar, som vi känna, och några
slottsruiner, som äro i behåll, någon upplysning om ifrågavarande
befästningssätt.

Grefve Gerhard af Holsten råkade i fiendtligt förhållande till
Lübeck, hvarföre han 1307 byggde ett fäste vid Travemünde för att
afskära staden tillförsel. Detta fäste uppväckte mycken oro. Å ena
sidan sökte staden att intaga det, å andra bemödade sig
grefven att undsätta detsamma. Då uppgjordes följande förlikning.
Innehafvaren fick göra ett skjul för tornets betäckning, men han skulle
vid ingången anbringa en smal bro eller spång, ingen vindbrygga.
Han fick uppföra ett litet hus vid tornets norra sida, men all
byggnad utom detsamma skulle inställas och grafvarne igenfyllas. Om
tvisten ej kunde inom fyra år slitas, så egde grefven att bygga ett
vattentak öfver samma torn. Skulle sedan frågan afgöras till stadens
fördel, skulle detta torn genast öfverlemnas till densamma utan
ersättning. Skulle grefven emellertid aflida, så borde berörde torn
icke få någon till men befästas med murar, grafvar, vallar och
palisader. Grefven vann denna sak, och samma torn blef sedermera
inlöst af staden för 4000 Lübska mark [2]. Vi se således här en


[1] A. Sanderi Flandria Illustrata, Col. Agripp. 1641.
[2] Hvitfeldt Kr. s. 336, 337. Suhm Hist. XI T. s. 540, 541.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:47:07 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hborgkarna/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free