Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGRINGS-APPARAT FÖR PRÄSTER
Satirisk teckning från revolutionstiden
Hvad som höll staten uppe var städernas »tredje stånd*. Alla
missförhållanden till trots hade här växt upp ett stort samhällslager
af finansmän, köpmän, industriidkare och litet längre ned, men ännu
utan skarpa klassgränser, handtverkare och småborgare. Här fanns
förmögenhet och här fanns bildning. Det var här Voltaires än ljungande,
än bitande angrepp mot kyrkan och prästdogmema väckte hänförd
anklang, här var resonnansbotten för encyklopedisternas, en Diderots,
en d’Alemberts radikala upplysningsfilosofi, som byggdes på
naturvetenskapens framsteg; här lyssnade man till Montesquieus statslära
om maktens delning, men ännu långt mera till Rousseaus varmhjärtade
. stormringning mot privilegiernas samhälle och hans vädjan att vända
åter till den naturliga jämlikheten mellan människorna, där folket är
suveränt och själf ger sig lagar och styrelse!
Hur måste icke dessa satser, just därför att de formulerade deras
aktuella behof, kännas som sprungna ur själfva hjärteroten hos detta
af öfvermodiga drönare-klasser öfver axeln sedda »tredje stånd», på
samma gång de adlade dess klass-intressen genom att tala icke för
ett särskildt stånd, utan å hela den förtryckta och bedragna
mänsklighetens vägnar! Än längre än Rousseau gick abbé Mably, en
kommu-nisirfens förelöpare, som redan drog konsekvensen af jämlikhetskrafvet
i att fordra lagar mot hvarje hopande af förmögenhet, för att
före-bygga girighet, alla lasters moder, medan han i sin statslära såg
idealet i frihetstidens Sverige, där rådet förfogade öfver den kungliga
namnstämpeln. Och på ekonomiens fält kräfde de s. k. fysiokraternas
nya skola, Quesnay och Turgot, privilegiernas afskaffande, handelns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
