Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNORNAS TÅG TILL VERSAILLES 5 OKTOBER 1789
(Efter en samtida teckning)
beslutet, att alla de viktigaste bördorna ej skulle afskrifvas, utan
a/lösas. Man ville, skrifver Boéthius, »respektera egendomens helgd.»
Adeln tyckte sig ha spelat sina kort fint, då prästerna i första hand
fingo betala genom tiondens indragning, men bönderna gjorde ingen
min af att vilja erlägga någon lösepenning för hvad de ansågo endast
vara sin ändtligen erkända rått. De beslöto på många håll högtidligt
att hvar bonde, som betalade ett öre till sådant, skulle hängas. — Tre
år därefter, den 25 aug. 1792, voterade också nationalförsamlingens
efterträdare, den s. k. lagstiftande församlingen, enkel afskrifning af
dessa bördor — preussarne ryckte mot Paris, borgarne kunde icke
undvara böndernas fortsatta stöd. Skräckväldet slopade hvad som
ännu var kvar af adels-anspråk, den 17 juli 1793 föllo de sista resterna.
Bondeståndet var frigjordt, hade eröfrat sin jord och bildade nu det
orubbliga stödet för sakernas nya sociala ordning.
Men om revolutionen sålunda från början öppnade vägen för
bondeklassen, hade arbetarne bekymmersamma dagar. Hösten 1789
fick folket i Paris stå i kö utanför bagarbodarna, trots att Bastiljen
grusats, alla ståndsprivilegier afskaffats och nationalförsamlingen
proklamerat »människans och medborgarens rättigheter». Denna ryktbara
sammanfattning af »tredje ståndets» kraf, likhet inför lagen, folkets
suveränitet, personlig frihet och säkerhet o. s. v., innesluter alla
formella garantier mot envälde och fåvälde, men röjer lika fullt sin
klasskaraktär genom att sätta egendomen vid frihetens sida som en
oför-ytterlig människorätt. Det hindrar ej att den är ett stort verk, lysande
som en fyrbåk genom häfderna, markerande en viktig utvecklingspunkt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
