Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan borde belysa
folkets och [samhällets
öden.
Saint-Simon fick en
ny sekreterare i den
senare så berömde
filosofen Auguste Comte,
som han t. o. m. kunde
ge ett arfvode af 300
francs i månaden — i
tre månader, ty då
började fattigdomen igen.
Hans förmögna
gynnare hade tyckt bra om
de första banden, där
Thierry skrifvit emot
den eröfringslystnad,
som odlats af »Napo- ‘
leons röfvareband», och
i stället förherrligat
freden, industrin och
broderskapet, eller där
Saint-Simon själf
prisat Amerikas
industriella demokrati. Men
då han bebådade att
den gamla moralen
också var dömd att gå
under, drogo de sig förskräckta tillbaka. Saint-Simon fick emellertid
1819 ut några häften under titeln »Organisatorn». De inledas med hans
berömda »parabel», som kan sägas sammanfatta grundtanken i hans
litterära produktion under dessa år. Den lyder sålunda:
Låt oss antaga att Frankrike plötsligt mister sina 50 främsta fysiker, sina 50 främsta
kemister, sina 50 främsta fysiologer, sina 50 främsta matematiker, sina 50 främsta diktare, sina 50
främsta målare (o. s. v., uppräkningen fortsättes med bildhuggare, musiker, skriftställare,
mekaniker, arkitekter, läkare, bankirer, jordbrukare, handtverkare och arbetare i alla slags yrken, tills
summan nått 3,000). Då det är dessa män som frambringa de viktigaste värdena i landet och
leda de för nationen nyttigaste arbetena i vetenskap och skön konst, i industri och handtverk, så
utgöra de i sanning det franska samhällets blomma. Det är de som hedra Frankrike mest och
i största mån befordra dess civilisation och lycka. Förlusten af dem skulle göra vårt folk till en
kropp utan själ. Det skulle kräfvas minst en generation för att råda bot på en sådan
öde-läggelse.
Låt oss nu i stället antaga att Frankrike behåller alla sina geniala män i vetenskap, konst
och industri, men att det har den olyckan att på en och samma dag förlora hans kungliga
höghet konungens bror (sedan Karl X), hans höghet hertigen af Angouléme, hans höghet hertigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
