Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan fall, i inåtvändt grubbleri. Hans lefnadslopp är ingen roman, men han
har konstnärsnaturens fantasirikedom, och på samma gång är han, trots
alla sina egenheter och bizarrerier, en djupt inträngande samhällskritiker
och en genial siare.
»I dag, långfredag, har jag löst hemligheten genom alla människors
förening», skref den gode Fourier. Detta var hans lifs dröm: förening
— association — mellan alla människor. Han hatade handeln, som han
uppfostrats för, ty han hade sett hur den odlade alla dåliga instinkter, på
samma gång den slog mynt af allt Själf hade han dragit sig tillbaka
från affärerna och lefde som ensam ungkarl på sitt lilla rum, skapande
för sin inre syn bilden af en harmonisk värld. Han såg den så tydligt
att han kunde beskrifva den i detalj — barn, ängar, verkstäder, lekar,
kärlek, ålderdom, allt! Om detta gaf han ut tjocka böcker, naiva,
formlösa och rörande som de heliga skrifterna från primitiva tidsåldrar.
Metoden var så säker, den måste lyckas. Det behöfdes bara att 1,500
personer funnos villiga att följa hans anvisningar och ordna sig till en
»falanstär» — hela mänskligheten skulle omvända sig, bara den fick
se hur lyckligt dessa första fått det ställdt för sig. Svårigheten var
egentligen bara att skaffa några millioner till starten.
Fourier väntade hela sitt lif på dessa pängar. Han hade meddelat
att han var hemma hvarje dag efter kl. 12 för kapitalister, som hade lust
att försöka experimentet I 20 år var han dagligen att träffa på angifven
tid. Men ingen kom, och han måste gå i grafven som en fantast,
hvilken räknat miste. Lika fullt öfverlefde hans idéer honom. De verkade
vidare efter hans död, och vissa af dem visa sig ännu i dag besitta en
underbar lifskraft.
François Marie Charles Fourier föddes den 7 febr. 1772 i Besançon
som son till en förmögen klädeshandlare. I revolutionens stormar gick
dock hela arfvet förloradt. Ända från barnaåren visade han en orubblig
rättrådighet, som icke alls passade ihop med att fadern bestämt honom
för handeln. I skolan hade han lärt att det var skamligt att ljuga, men
i butiken ville man öfva honom i lögnens ädla handtverk, »konsten att
sälja». Han stred emot varnade kunderna, som skulle pungslås, och fick
stryk, men svor då, endast 7 år gammal, en ed att evigt hata handeln.
Efter skolåren kom han till en bankir i Lyon, där han ständigt fick
höra om sig: »det är en hederlig ung man, men för handeln duger han
inte». För öfrigt sysslade han med geografi, botanik och musik. Så
fick han ge sig ut som handelsresande, äfven utom Frankrike, där han
hade mycket svårt med de främmande språken. Också förklarar han
senare att en af de första uppgifterna för den nya harmoniska ordningen
måste bli att skapa ett enda världsspråk.
Revolutionen lämnade honom kylig. Han såg snart nog att trots
alla talesätt om frihet jämlikhet och broderskap utplundringen fortgick
lika friskt. Folkets massa hade vunnit föga, de fingo svälta medan
spann-målsockrare och arméleverantörer, typiska handelsbedragare, samlade för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
