Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För den
allmänna samhällsutvecklingen ha dessa
enstaka försök att bilda
falanstärer ju icke
haft någon
betydelse, och skolans
bristande blick för
klasskampen och dess
innebörd— icke minst
den moraliskt
fostrande! — har alltid
lagt frestelsen nära
att förflacka det hela
till ett humanitärt
har-moni-svärmeri. Iden
amerikanske
skrift-ställaren Edward
Bel-lamy, författaren till
»En återblick», och
som öfvat ett stort
inflytande på
amerikansk medelklassopinion, kan man säga
att Fourierismen i
väsentliga drag lefver upp igen, med tillgodogörande af åtskilligt, som
utvecklingen nu låter oss klarare se. Men än i dag måste man beundra den
rikedom på geniala detaljer, som, ehuru delvis bortskymda af en
pedantisk formalism, möter hos Fourier. Hans idé att göra arbetet genom
omväxling alltid tilldragande hör till dem, som icke kunna dö, och
i sina planer för barnuppfostran föregriper han nutidens ännu blott
uppställda, men icke verkliggjorda ideal. Och hvilken fördomsfri blick
på människonaturens oändligt skiftande mångfald, äfven på de områden,
där det gängse föreställningssättet blott godkänner en enda normaltyp!
Det var Fourier som skref att man kan mäta ett samhälles kultur efter
den ställning kvinnan där intager. Icke utan skäl har man jämfört
Fou-riers lyckodrömmar med ingen mindre än hans store samtida Goethes,
sådana den tyske diktaren lagt dem i sin »Wilhelm Meisters» mun.
Och sist men icke minst: hela den kooperativa grenen af nutidens
arbetarrörelse kan räkna Fourier som en af sina grundläggare.
Dock — det är på tiden att vi lämna det gryende nittonde seklets
utopister med deras storslagna drömmar om välstånd och lycka för alla.
Mänskligheten skall aldrig bli så gammal att den glömmer att dikta sig
en framtid, där dagens strider och sorger gifvit plats för ljus och
harmoni. Utopisternas tankar lefva än i dag, befruktande hjärnorna och
VICTOR CONSIDÉRANT.
1808—1893.
Fouriers mest nitiske lärjunge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
