Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGNAL TILL JULIREVOLUTIONEN.
Samtida teckning.
sig i skaror under trikoloren. Den 29 var folket herre i Paris. Louvren
och Tuileriema stormades. Marmonts ännu lydande trupper utrymde
staden, och på rådhuset utropades den gamle Lafayette, hjälten från det
nordamerikanska frihetskriget och från 1789, till republikens chef.
Nu blefvo de ledande liberalerna ängsliga. Detta artade sig. ju till
revolution! Thiers hade kommit tillbaka och fann i samråd med
bour-geoisins spetsar, bankiren Lafitte o. a., att man borde söka skjuta fram
till tronen hertigen af Orléans — sonen till Ludvig »Egalité», som i
konventet röstade för Ludvig XVI:s afrättning. Den 30 juli uppslogos
proklamationer på husknutarna, hvari man påminte om hur han alltid »visat
sig trogen mot revolutionen». Äfven Lafayette lät öfvertyga sig om att
hans monarki skulle bli »den bästa af republiker». Den 31 red hertigen
af Orléans, följd af representanter för kamrarna, till rådhuset och trädde
ut på en balkong, arm i arm med Lafayette. Denne svängde en
trikolor och hertigen grep den och kysste den. Enstaka klarsynta
republikaners protester drunknade i massornas jubel vid denna syn, och få dagar
därefter var Ludvig Filip, »borgarkungen», officiellt proklamerad som
»fransmännens konung». Karl X erkände honom från England som
re-gent under hertigens af Chambord minderårighet — ett förbehåll som
ingen människa frågade efter.
»Nu kommer bankirernas tidehvarf!», lär Lafitte förtjust ha yttrat,
när han förde sin hertig af Orléans i triumf till rådhuset. Rösträtten ut-
Socialdemokratiens århundrade. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
