Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det liberala och
borgerliga mönsterlandet. Men efter
liberalismen kom
socialismen och
påverkade dem, som sågo
längre än för
stunden.
»Vi trodde*, sade
Bakunin en
mansålder senare, »att vi
stodo vid den gamla
civilisationens
ändalykt och på tröskeln
till jämlikhetens
tidsålder. Två månader
i Paris var den tiden
nog att göra en
liberal till socialist.»
I Paris samlades
också politiska
flyktingar från hela
Europa. Hur luften verkade på dem framgår klart af Heines ord, då han skref
hem till Tyskland: »Hvilken oskattbar fördel är det icke för socialismen,
att den har tidens alla stora andar för sig!» Och 1841 skref han: »Den
dag är icke långt borta, då hela storborgarkomedin i Frankrike, med alla
dess parlamentariska hjältar och statister, tager en ända med förskräckelse,
och då kommer att uppföras ett efterspel med titeln: Kommunisternas
rike.»
Ja, det fanns fullt upp af socialistiska ansatser i idéernas värld, i
tänkares hufvuden och diktares sånger, men af en verklig socialistisk
arbetarrörelse skönjdes ännu blott svaga spår. Fackföreningar voro förbjudna,
men 1832, året efter det stora arbetarupproret i Lyon, bildades dock
några hjälpkassor, som i verkligheten fullföljde fackliga syften. En kvinna,
Flora Tristan, blef den första fackföreningsagitatorn i större stil i
Frankrike.
Hon var olyckligt gift och blef skild, hvarpå mannen gjorde ett
mordförsök på henne och hon skref en roman om kvinnans betryckta
ställning. Från ett besök i England medförde hon tanken på en omfattande
»arbetar-union» i syfte att eröfra arbetets grundrättigheter: rätten till arbete
och uppfostran, arbetets organisation, barn- och invalidförsörjning. Från
Saint-Simonismen upptog hon med särskild ifver läran om könens fulla
likställighet.
Som ifrig agitator för dessa tankar genomreste hon de franska
industridistrikten och ryckte med sig arbetame och icke minst arbeterskoma
Socialdemokratiens århundrade. 18
FLORA TRISTAN.
1803—1844.
Den första kvinnliga förkämpen för arbetare-organisationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
