Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nytt förslag från samma utskott endast tal . om
statens understödsplikt, och Marrast betonade
uttryckligen att man alls icke tänkte på att låta
staten »öppna konkurrens med enskilda
företag». Ledru-Rollin höll på den gamla frasen,
allt under det han ifrigt värjde sig mot att vara
socialist. »Rätten till arbete» är blott att
fortsätta Robespierres traditioner, sade han. Men
nationalförsamlingen satte med 595 röster mot
187 »rätt till understöd» i stället för »rätt till
arbete».
Den republikanska bourgeoisin gjorde hösten
1848 i ordning en konstitution, medan
Cavaig-nac alltjämt höll belägringstillstånd öfver Paris.
Men missnöjet undergräfde från alla kanter dess
makt. Bönderna fortsatte sitt fälttåg mot dem,
som ökat deras skatter. Småborgarne, som
kämpat mot arbetame för den heliga äganderätten, funno, då de vände hem
till sina diskar och verkstäder, där före sig en annan egendomsräddare
i form af husvärd eller grosshandlare. Ensamt i Paris hade 7,000
småborgare icke kunnat betala hyran sedan i februari, deras förfallna växlar
gingo till 21 mill. francs. De begärde anstånd och ackord, med hänsyn
till tiderna, men nationalförsamlingen hörde icke på det örat. De
kastade sig då åter i oppositionen och närmade sig arbetame.
Den 10 dec. 1848 valdes republikens president enligt den nya
ordningen. Vald blef — Louis Napoleon, med 5V2 millioner röster.
Stor-borgarrepublikanemas Cavaignac stannade vid ll/2 million, småborgames
specielle, Ledru-Rollin, vid 370,000 röster. Det
samlade missnöjets kandidat satt vid makten,
stödd på den direkt tillkännagifna folkviljan.
I maj 1849 valdes den nya
nationalförsamlingen. »Ordningspartiet» hade stor Öfvervikt,
men var splittradt i en godsägargrupp,
legiti-misterna, och en kapitalistgrupp, orléanisterna,
hvilka inbördes höllo hvarandra i schack till
Bonapartes fromma. Den republikanska
bourgeoisin var nästan bortsopad, men de förbundna
småborgarne och arbetame hade gjort oväntadt
stora landvinningar; Ledru-Rollin kunde mönstra
ett »Bergparti» af »demokrat-socialister» på
omkring 200 man.
På 14 dagar var emellertid hela den
härligheten öfver ända. Napoleon ville vinna
kyrkan och hade därför sändt trupper mot
republikanerna i Rom. Ledru-Rollin yrkade på åtal för
DE MORNY.
1811 — 1865.
Halfbror på en sidolinie till
Napoleon III, hufvud ledaren
vid statskuppen 2 dec. 1851,
sedan inrikesminister, hertig,
lagstiftande kårens president.
LEDRU-ROLLIN.
1807—1874.
Advokat, den småborgerliga
radikalismens ledare kring
1848.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
