Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det skulle bli ett »opolitiskt»
arbe-tarmöte i en danslokal i Belleville den
16 febr. 1869. Macé var där å tjänstens
vägnar och visste att där skulle som
talare uppträda en af hans egna agenter,
skräddaren Voirbo. Meningen var att
visa till hvilka excesser dessa
»opolitiska» möten kunde urarta, så att man
kunde få lagen skärpt till valen, omtalar
Macé helt troskyldigt.
Mötet går till en början sin jämna
gång. Man slutar en debatt om »fri
kärlek» och öfvergår så till »arbetslönens
höjning». Flera talare yttra sig, en af
dem i så skarpa ordalag, att Macé
funderar på att ge »första varningen». Men
mötets ordförande märker det och tar
ordet från talaren. »Klockan är bara half
tio, medborgare!» säger han; »aftonen
lof-var att bli intressant, låt oss inte ge
maktens representant någon förevändning att
upplösa mötet.»
Nu stiger Voirbo,
uppviglings-agen-ten och polisspionen, upp på talarstolen.
Han börjar med att skildra en
»himmelsskriande orätt», som vederfarits en af våra
bröder, en skräddare, som misstänkts för
att vara tjuf. Men när den verklige
tjuf-ven upptäcktes och befanns vara en
bour-geois, så blef förstås hela saken
nedtystad. Jag skall visa er, fortsätter han,
missbruken i vårt yrke, visa er
skräddar-mästame i deras nakenhet — de äro just
inte några vidare snygga individer, dessa
herrar — ja jag säger inte medborgare,
det namnet tillkommer blott arbetarne!
BENOIT MALON.
1841 — 1893.
Född som bondpojke i sydöstra
Frankrike. Fick som barn valla kreatur,
kom sedan i färgar lära, slöt sig till
Internationalen, dömdes till fängelse,
blef ledare af en kooperativ förening,
skref i »La Marseillaise», blef bemärkt
som arbetarnes taleman vid den stora
strejken i Creuzot, valdes 1871 till
nationalförsamlingen och Kommunen,
men valde den sistnämnda, medlem af
dess arbetarkommission, lyckades fly
till Schweiz, där han en tid tillhörde
Bakunins anarkistiska »Jura-förbund’>,
återvände vid amnestin 1880 till Paris,
där han först slöt sig till marxisten
Lafargue, sedan till possibilisten Brousse
och från 1885 ledde tidskriften
»Re-vue Socialiste» såsom »oberoende
socialist» i väsentligt
social-reformatorisk riktning. — Om hans roll som
medlare mellan de franska socialistiska
skolorna se längre fram.
— dessa »tunntarmar», som utsuga oss.
Men vi vilja resa oss, fast vi suttit så länge med benen i kors på
skräd-darbordet, vi fordra högre lön och jämlikhet. Vakna, kamrater,
handlingens timme närmar sig. Den nuvarande regeringsformen är usel–*
Vid dessa ord reser sig Macé och ger en första varning.
Våldsamt larm.
Voirbo fortsätter: »Ni hör själf, medborgare, här finns ingen
yttranderätt, och hela pressen är köpt af regeringen för våra pängar, den gläfser
bara mot arbetarne, alldeles som polisen. (Bifall.) Men det är inte bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
