Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stone för en mansålder genom fusiljadema i maj 1871. Thiers’ regering
fann sig t. o. m. föranlåten att tillsätta en kommitté för att studera
arbetarfrågan. Vi behöfva väl knappt tillägga att den bestod af
omsorgsfullt utvalda målsmän uteslutande för den storborgerliga uppfattningen
och att den kom till det resultat, att lönarbetaren, när allt kommer
omkring, är den lyckligaste varelse på guds gröna jord: ingen risk har han,
inga bekymmer för affärens ledning, fastställd arbetstid och en lön, som
egentligen svarar mot hela värdet af hans arbete, fastän han som rätt
och billigt är af står något däraf för att få den genast utbetald och
icke behöfva vänta medan arbetsgifvaren försöker få varan såld. Se sä
skall det låta, när en äkta bourgeois klargör den sociala frågan I
Försiktigt och trefvande begynte dock på nytt organisationsarbetet
År 1873 var det världsutställning i Wien. Man begärde ett litet anslag
för arbetare att resa dit men Mac Mahons republik vägrade hvad
käjsar-dömet beviljat Medel skaffades då genom frivillig insamling. År 1876
sändes åter en grupp organiserade arbetare till världsutställningen i
Fila-delfia. Man såg hur Öfverallt i världen arbetame samlades för att rådslå
om sina intressen, arbetarekongresser höllos och arbetarepartier bildades.
I England hade Trade-Unions redan sina årliga fackföreningskongresser,
i Tyskland hade de två socialdemokratiska fraktionerna, Marxister och
Lassalleaner, slutit sig samman till ett parti på enighetskongressen i
Gotha 1875, i Belgien, i Schweiz var det liknande symptom, nu ville
fransmännen icke längre stå tillbaka. Tio Pariser-arbetare bildade en
initiativ-kommitté och utfärdade den 19 juli 1876, efter mönstret af
kallelsen till en italiensk kongress i Bologna, en inbjudan till en fransk
arbetarkongress i Paris. Den skulle hållas som strängt enskildt möte,
så att man ej behöfde begära myndigheternas tillstånd, 1y någon
församlingsrätt existerade icke i 1870-talets franska republik.
Anordname lade en hufvudvikt på att kongressen skulle bli enbart
ett kroppsarbetares företag, från hvilket »teoretiker och politiker» skulle
hållas fjärran. Man erinrar sig att denna tendens starkt framträdde redan
hos de franska ombuden vid Intemationalens kongresser. Inbjudna voro
alla grupper organiserade arbetare, främst fackföreningar och kooperativa
företag.
Kongressen hölls i Arras-salen i Paris 2—10 okt 1876 och samlade
360 deltagare. Den skulle behandla 8 punkter: kvinnoarbetet,
fackföreningar, skiljedomstolar, yrkesutbildning, proletariatets direkta
representation i parlamentet produktions- och konsumtionsföreningar,
arbetarförsäkring, landtarbetames organisation. Frånsedt en del
allmän-demo-kratiska önskemål och några positiva kraf på arbetarlagstiftning var det
kooperations-tanken som på denna kongress stod i förgrunden. »Den
Kfsprincip, som skall pånyttföda arbetarne, har trädt ut ur utopins
dimmor: det är den kooperativa associationen», heter det i en resolution.
Känslan af politisk svaghet efter nederlaget 1871 och inflytandet af
Proud-hon’ska tankar medverkade båda till denna stämning. Positivisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
