Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRLÄNDSKT ELÄNDE.
En torpare-familj vräkes.
(Illustrated London News.)
När barnen kommo upp ur grufvoma voro de så dödströtta, att de
ofta hittades sofvande på vägen till sina hem. Söndagarna tillbragte de
i sängen. I skola kunde blott få komma, och okunnigheten var
gränslös. Officiella rapporter intyga att grufbamen ofta icke hade en aning
om de första kunskapselementen. De visste icke hvad Amerika eller
Frankrike var, hade ej reda på hur många dagar det var på året. James
Taylor, en 11-års gosse, icke alls obegåfvad, men grymt okunnig, hade
hört talas om helvetet, men gud kände han blott från uttrycket: »Gud
förbanna migl» Om London har han aldrig hört talas, däremot om
drottningen, men vet icke hvem »han» är. I fabriksstäderna var f. Ö.
okunnigheten bland barnen ungefär lika stor, trots talrika söndagsskolor.
Ynglingar på 16—17 år visste inte hvad 2 gånger 2 är och förstodo
sig ej på myntindelningen. Äfven religionen var dem högst dunkel. På
frågor om hvem Kristus var kunde man få det besked att »han var
Adam» eller »han var en son till frälsaren» eller »han var kung i
London för länge, länge sedan». — Bättre hade ungdomen däremot reda
på den beryktade stråtröfvaren Dick Turpin eller den lika beryktade
in-brottstjufven Jack Sheppard.
Intet under att hos dessa alldeles outvecklade väsen det rent
djuriska driftlifvet tog otyglade former. Nere i de mörka grufschakten och
i fabrikernas hetta blefvo flickorna mödrar ännu som barn. Och bränn-
Socialdemokratiens århundrade. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
