Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den skotske skalden Robert
Bums hade gått bakom plogen och
sjungit om sin hembygds natur och
dess fattiga befolkning, om alla som
»föddes till gråt», såsom det heter
i en af hans visor. En stormig
novemberkväll har han träffat en
gubbe, som talar med harm och
rörelse om de fattigas öde:
»Se här en stackars arbetslös,
som ber bevekande
en stolt patron att han af nåd
må arbet’ honom ge.
Men se hur denne usle man
ger hån blott på hans stråt,
okänslig för en hustrus kval
och många småbarns gråt.
År jag af ödets lag då dömd
till denne uslings träl?
Hvarför blef frihetsträngtans eld
då nedlagd i min själ?
Hvi blef jag eljest offer för
hans simpelhets försåt?
Hvar fick han denna rätt han tog
att väcka bröders gråt?»
En innerlig medkänsla med de
förtryckta, bitande hån öfver det
skotska prästregementet, lifligt
förakt för junkeröfvermod och
adels-högfärd — det var de sociala
strängar Robert Bums slog an i sin poesi.
Han hälsade också under de sista
åren af sin korta lefnad med
hänförelse den franska revolutionens utbrott (en dikt »Frihetsträdet* är
särskildt berömd). Sin stolta oafhängighetskänsla i bondejacka gaf han
uttryck åt i en annan mycket bekant visa, »Trots allt sån’t», som — vi tro
i en öfversättning af Freiligrath — än i dag ofta föredrages i
arbetarkretsar i Tyskland och som i svensk dräkt fått följande tolkning:
»Trots allt detl»
Ej höfs det redligt armod väl Vi gä förbi en sidan träl,
Slä blicken ned — och allt det; Vi trotsa armod — allt det!
ROBERT BURNS.
1759— *796.
Skotsk skald.
Född i Alloway i Airshire, där hans far
bodde som trädgårdsmästare i en lerhydda.
Han växte upp under landtarbeten, läste
samtidigt flitigt, började vid 16 års ålder
skrifva dikter och lefde dessemellan ett
muntert lif med kringstrykare och smugglare.
Blef senare arrendator och ägnade sig nu på
allvar åt poesin. Hans dikter äro folkliga,
fulltoniga och friska och i all sin enkelhet
skrifna med den finaste konst. Första
samlingen utkom 1786 och rönte stor framgång.
Senare mottog Boms en anställning vid
tullen, men väckte regeringens misstro genom
sina sympatier för franska revolutionen. Han
slog sig sedan på att dricka, hvilket knäckte
hans hälsa, så att han afled endast 37 år
gammal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
