Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skifda kooperativa föreningarna i förbindelse med hvarandra, och 1863
bildade de engelska företagen en stor gemensam organisation, som 1869
följdes af en motsvarande bland de skottska.
Den kooperativa rörelsen har sedan dess i Storbritannien tagit en
väldig omfattning: kongressen i Woolwich 1896 visade t. ex. öfver 1
million medlemmar i de kooperativa föreningarna, ett samladt kapital af
ca 300 mill. kr., en årsomsättning på bortåt 1 milliard och en
nettovinst på 90. mill kr. Men förvisso har hand i hand med denna
storartade materiella utveckling gått ett aflägsnande från rörelsens ideella
syften, sådana de utstakades af Owen. Kooperationen har blifvit ett
medel för den bättre situerade arbetarklassen och den lägre medelklassen
att lefva billigare och bättre, men alls icke något botemedel mot
massfattig-domen. Exemplen från fastlandet, särskildt Belgien och Danmark, visa
dock hän på möjligheten att kooperationen, ursprungligen en frukt af
den socialistiska idévärlden, trofast erinrar sig detta sitt ursprung och
ånyo tjänar icke blott sina närmaste delägares utan den allmännna
arbetarefrigörelsens intressen.
Bland Owens lärjungar voro William Thompson och J. F. Bray de
mest betydande teoretikerna. De utvecklade hvar på sitt vis hans
lärobyggnad, under en glänsande polemik mot kapitalismens
nationalekonomer, och kunna i flera afseenden betecknas som förelöpare för Karl
Marx. Det var emellertid en hufvudsvaghet hos den Owenska
socialismen, att den i sin sträfvan efter praktiskt-sociala resultater saknade blick
för nödvändigheten af att arbetarklassen dref en själf ständig politik.
Och dock skakades England samtidigt med den Owenitiska agitationen
af en politisk massrörelse, som i sin djupaste grund var social. Det
var den s. k. chartismen, arbetarklassens första uppträdande som
politisk socialdemokrati med den fackliga och den politiska rörelsen på
hvar sin flygel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
