Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var religionen verkligen något mera än »ett reglemente för
poliskonstaplar, en dosis opium för öfveransträngda och ett medel att hålla de
fattige i skinnet» — den var en lefvande kraft, en kärlekens ande, som ville
genomtränga verkligheten, afskaffa orätten och pånyttföda samhället. De
voro bl. a. — vi återkomma därtill — verksamma för att stifta
produk-tionsföreningar, och de upprättade de första folkuniversiteten, Englands
motsvarigheter till våra arbetarinstituter.
1 den chartistiska rörelsen hos Englands arbetarklass teckna sig de
första, ännu på grund af förhållandena ganska obestämda konturerna till
den modärna socialdemokratin. Programmet saknade ännu den senare
socialismens fasta och klara tankebyggnad, liksom hela folkrörelsen i all
sin väldiga uppflamning saknade den solida organisationsstomme, som
nutida arbetare lärt att uppföra. Men grundtankarna funnos där redan:
genom politisk demokrati fram till arbetarklassens eröfrande af makten i
samhället, för att lösa i första rummet hvad Stephens kallade »knif- och
gaffel-frågan», men på samma gång också göra kulturens håfvor först
tillgängliga för de breda lagren. Det var ju ingen tillfällighet att den
marxistiska socialismens första standard-verk, Friedrich Engels’ »Den
arbetande klassens ställning i England», skrefs midt under chartismens
fälttåg af en iakttagare på närmaste håll af denna märkliga tid och denna
märkliga, så oförtjänt bortglömda massrörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
