Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då förslaget om en
socialistisk principförklaring afböjdes,
fann sig S. D. F. föranlåtet att
draga sina ombud ifrån
kommittén. Men detta har icke ändrat
dess karaktär. Den består numera
af 9 fackföreningsmedlemmar, 2
ombud för I. L. P. och 1 för det
utprägladtreform-socialistiska
»Fabian Society». Vid internationella
socialistiska kongressen i
Amsterdam var L. R. C. företrädd bl. a.
af Macdonald; denna organisation
omfattade då bortåt 1,200,000
engelska arbetare.
Till nästa allmänna val torde
man alltså få höra af den.
Däremot kunde den, splitter ny som
den var, föga uträtta vid valen år
1900.* Valomkostnaderna i
England äro mycket höga, och dessa
val, som försiggingo midt under
boerkriget, voro så ogynnsamma
som möjligt för de principiella
mot-ståndame till all chauvinism och
imperialism. Chamberlains stjärna
stod på sin högsta höjd, och en
väldig konservativ majoritet drog
in i parlamentet. Af socialistiska
arbetarrepresentanter valdes blott
3, John Bums med de liberales
hjälp, Keir Hardie samt Richard
Bell, ordförande i
Järnvägsmannaförbundet, de bägge sista som L. R. C:s kandidater. De liberale hade
dessutom som vanligt tagit med ett 10-tal af de gamla
fackförenings-ledame, hvilka helt följde deras politik.
Själfva det öfverväldigande i den konservativa segern — som ju till
stor del vanns med röster af kortsynta arbetare! — förledde emellertid
arbetarerörelsens fiender att riktigt öppet visa sitt sinnelag. »Times*,
de engelska storborgames främsta språkrör, angrep allt våldsammare
fackföreningarna, hvilka beskylldes för att uppamma lättja hos arbetame och
genom sina olidliga anspråk ödelägga den engelska industrin. Intog
denna ej längre sin gamla rangplats, så var det fackföreningarnas fel,
hette det nu. Och det dröjde ej längre än till 1901 att denna stämning
hos de härskande klasserna skulle visa sig i handling.
HUNGERSNÖDEN I INDIEN 1897.
Den nådiga och godhjärtade drottning Victoria
sk&nker de hungrande 500 pund.
Engelsk karrikatyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
