Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetame, och Landsorganisationen rör sig redan med kassor på
millioner kronor. Den största strid som utkämpats är en ännu pågående mot
en lord Penrhyn, ägare till stenbrott i Wales; för denna har på 3 år
utgifvits öfver 7» million kr. Bland denna nya organisations
grund-läggare och ledare märkes Isaac Mitchell.
Enligt officiella siffror för 1901 voro då hos handelsdepartementets
byrå för arbetsstatistik anmälda 1,236 fackorganisationer med tillsammans
1,922,780 medlemmar, däraf 120,078 kvinnor. För de 100 största
organisationerna uppgingo årets inkomster till c:a 36 mill., utgifterna till 30
mill., fondema till 75 mill. kr. Till strejker, arbetslöshet, sjukdom och
annat understöd hade dessa föreningar på 10 år kunnat lämna c:a 270
millioner kronor.
Att fackföreningarnas utveckling i socialistisk riktning alltjämt
fortgår, det belystes icke minst af att de och L. R. C. sände en manstark
representation till Amsterdam-kongressen i aug. 1904.
öfverensstämmel-sen i grundåskådning mellan Englands och kontinentens arbetarvärld blir
påtagligen allt större, ehuru engelsmännen icke äro villiga att utan
vidare upptaga den kontinentala terminologin. Så opponerar sig t. ex.
Keir Hardie mot uttrycket »klasskampen» — men blott därför att han
finner arbetame vara praktiskt taget hela folket mot ett fåtal
privilegierade; hans tankegång är närmare den gamle Gladstones berömda ord:
massorna mot klasserna! Å andra sidan framhåller han starkt att i en
faktisk demokrati som England är det hinder man har att öfvervinna
icke så mycket kapitalisternas makt, utan fastmera arbetames egen
tanke-och viljetröghet. De ha det ej bättre, ty de vilja icke tillräckligt kraftigt
ha det på annat sätt
Den engelska socialdemokratin kommer nog, på grund af sin historia
och hela position i ett land där det parlamentariska styrelsesättet gått i
blodet hos alla, att erbjuda vissa olika drag mot broderpartiet i t. ex.
Tyskland. Men endast sekterisk trångsynthet skulle kunna bestrida att
England lika fullt kommer att få sin jämbördiga plats i den internationella
syskonringen af nationella arbetarpartier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
