Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Preussen kunde efter frigörelsekriget åtminstone skönjas en
antydan till ett parti, som kräfde en fri författning. Man tog fasta på det
kungliga löftet i nödens stund om en folkrepresentation, som skulle
bildas af provins-ständerna. Men kung Fredrik Wilhelm III, som stödde
sig på adeln och byråkratin, lät författningsvännerna veta att han själf
och ingen annan hade att bestämma när tidpunkten kunde vara lämplig
för uppfyllande af löftet. Däremot gjordes allt för att Preussen skulle
bli en genomgående militärstat. Den politiska polisen och strafflagarna
användes flitigt nog mot alla »oroliga» elementer; om man i Preussen
ej fullt nådde det Mettemich’ska systemets konsekvens, så verkade där
i stället starkare det ryska inflytandet i absolutistisk riktning.
Ställningen i de mindre tyska staterna var på det hela föga bättre
än i de ledande Österrike och Preussen. Dock hade några
landsfader-liga regenter känt behof att stödja sina klena troner genom något som
kunde likna sympatier från folket och till den ändan i nåder beviljat
sina trogna undersåtar en författning. Det var egentligen i de syd- och
mellantyska staterna, Baden, Bayern, Nassau m. fl., dessa första
konstitutioner kömmo till stånd. Onödigt att tillägga att de voro allt annat än
demokratiska.
Furstames nyskapade ordning med sin spets i förbundsdagen väckte
själfklart genast från början opposition hos allt i Tyskland, som kände
frihetens kraf inom sig. Men dessa elementer voro ännu relativt svaga
och fåtaliga. I spetsen gick den studerande ungdomen vid universiteten,
men icke nog med att detta var en förtrupp utan här efter sig, deras
idéer voro också en oklar blandning af forntid och framtid. I den
natio-nalandans väckelse, som under det franska herraväldet utgått från män
som filosofen Fichte, historikern Arndt, grundläggaren af »Tum»-(idrotts-)
föreningarna Jahn m. fl., ingick en stark dosis urtysk chauvinism, och
medeltidsdrömmar om ett kristligt käjsarrike växte fram vid sidan af
revolutionär republikansk frihetsentusiasm och tyrannhat.
En studentförening, »Burschenschaft», bildades i Jena 1816 med
program att verka för »det tyska folkets enhet och frihet», d. v. s. faktiskt
att förmå furstame att hålla sina löften till folket. Rörelsen spred sig
hastigt till andra universitetsstäder. Vid 300-års-festen för reformationen,
den 18 okt 1817, möttes deputerade från alla Burschenschaften till en
stor demonstration på Wartburg. I kraftiga tal frammanades de
foster-ländskt-frisinnade idealen, fram mot aftonen tändes stora bål, där bl. a.
en stångpiska, ett snörlif och en korpralskäpp brändes i sällskap med
en hop reaktionära skrifter, såsom demonstration mot det på en gång
ofosterländska och frihetsfientliga hof- och militärregementet.
År 1819 blef den tyske skriftställaren Kotzebue mördad i Mannheim
af en 24-årig student Karl Sand. Kotzebue var en af Rysslands många
betalda spioner i Tyskland, och förbittringen mot dessa hade ytterligare
stegrats efter furstekongressen i Aachen 1818, där de fem stormakternas
regeringar förnyade den heliga alliansens förbund mot folkfriheten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
