Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER CENSURENS MUNKORG.
Tänkarnes klubb.
»Hur länge månntro vi ännu fä tillstånd att tänka?»
Karikatyr från omkring 1820.
neraas frihetskamp, spaniorer, italienare och greker reste sig mot sina
förtryckare, men i det stora Tyskland var det tyst och stilla.
Ytterst låg orsaken till stillheten däri, att den tyska borgarklassen
var så långt efter Väst-Europas. Den feodala rätts- och
egendomsord-ningen var egentligen blott bortsopad på vänstra Rhenstranden, som varit
helt införlifvad med Frankrike. Här hade adelns och kyrkans egendomar
verkligen gått öfver i bondehand, och bonden hade blifvit en fri
jordägare som i Frankrike. Men eljest var de stora godsägames makt
orubbad, i all synnerhet i »Ost-Elbien», de preussiska provinserna öster om
Elbe. Lifegenskapen var visserligen afskaffad, det hette så vackert att
junkrame hade »skänkt bönderna friheten», men i verkligheten innebar
detta blott att i de lifegnas ställe trädt ett lika egendomslöst och
värnlöst landtarbetarproletariat, som brukade jorden åt sina gamla herrar. Och
detta junkerdöme, som härskat genom århundraden, behöfde desto mindre
tänka på några eftergifter åt borgarklassen som det helt hade i sin hand det
mäktiga maskineri, som den preussiska hären och byråkratin utgjorde.
Af Preussens befolkning lefde vid denna tid öfver ®/4 på landet —
i hela Tyskland var proportionen öfver 2/s* Och äfven i städerna var det
gammaldags skråhandtverket förhärskande och satte sin prägel på lifvet.
Där arbetades efter fädemeärfda metoder och för den lokala marknadens
konstanta behof. Med trång horisont och mycken själfbelåtenhet,
misstänksamma mot alla framsteg, vegeterade dessa yrkesmän i småstadens
idyll. Sociala motsatser och konflikter förspordes föga inom dessa
handt-verkarkretsar, där hvar gesäll hoppades med tiden bli mästare — och kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
