Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under allt detta försummade han icke sina filosofiska studier.
Feuer-bachs »Kristendomens väsen» gjorde det starkaste intryck på den unge
mannen, han umgicks i Bruno Bauers krets och skref en och annan
korrespondens till »Rheinische Zeitung». På denna tidnings redaktion
träffade han första gången Marx; det var då han 1842, på resa från Berlin
iill Manchester, passerade Köln. Detta första möte var emellertid
ömsesidigt kyligt, ty Marx stod redan på spänd fot med »de kritiska
kritikerna» i Berlin.
I Manchester uppehöll sig Engels 1842—44. Här genomgick han
verklighetens högskola midt i storindustrin, som upplöser det borgerliga
samhället och samtidigt lägger grund för det nya, socialistiska. Han
studerade denna världshistoriska process, och hans filosofiska bildning
gaf honom möjlighet att tränga djupare in i dess väsen än hvad dåtidens
engelska arbetarrörelse förmådde. Engels skref både i chartistemas
organ »Polstjärnan» och i Robert Owens tidskrift »Den nya moraliska
världen». I ledame för >De rättvisas förbund», Bauer, Moll och Schapper,
gjorde han för första gången bekantskap med revolutionära proletärer
och mottog ett mycket starkt intryck af deras manliga kraft och allvar.
Men först och sist: den engelska industrin lärde honom, att de
ekonomiska fakta, hvilka dittills icke spelat någon eller blott en mycket
underordnad roll i historieskrifningen, åtminstone i samtidens lif voro en
alldeles afgörande historisk makt, att de utgjorde själfva grundvalen för
nutidens klassmotsatser, och att dessa klassmotsatser — åtminstone i
länder där de voro fullt utvecklade, som i England — i sin ordning
utgjorde grunden för den politiska partibildningen, för partistriderna och
därmed för hela den politiska historien.
På olika vägar, öfver studiet af franska revolutionen och af den
engelska industrin, hade sålunda Marx och Engels kommit fram till
samma resultat. Marx gaf den vunna insikten en mera generell
affatt-ning; Engels vände i förgrunden den sida däraf, som var mest afgörande
för mänsklighetens nutid och framtid. Han kritiserade ännu icke
systematiskt den borgerliga nationalekonomin, men han hade säker blick för
dess svagaste punkter och han är faktiskt den som gifvit det första
utkastet till de ekonomiska grundvalarna för vetenskaplig socialism.
Liksom hos Marx fanils dessutom äfven hos Engels, jämsides med
det skarpa kritiska förståndet, ett drag af diktarnatur. Hvem skulle ha
trott att den praktiska unge köpmannen och nationalekonomen
öfver-flyttat till tyskan på ett utmärkt sätt ett antal engelska arbetardikter och
folkvisor! Och Carlyle imponerade starkt på honom, utan att han dock
därför gaf sig i den mystiske profetens våld. Men Engels förstod att
uppskatta detta originella geni i hans ensamma djup, på samma gång
han såg begränsningen.
Då Marx och Engels hösten 1844 åter sammanträffade, nu i Paris, rådde
således dem emellan fullständig teoretisk öfverensstämmelse. Härpå
berodde i första rummet deras följande vapenbrödraskap, ehuru detta för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
