Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOLA MONTEZ PÅ DEN TYSKA DOGGEN.
Två själar och ingen tanke. — Intet hjärta, men dock många slag.
Karikatyr från 184S.
och hvar till storms mot herregårdarna, och för att lugna oron sågo sig
småfurstarna öfver lag tvungna att utlofva eller utfärda författningar och
att tillkalla »liberala» ministrar — hvarvid de hastigt gjorde den
angenäma upptäckten, att det gick minst lika bra att regera med sådana i den
gamla andan som med folk af den förra uppsättningen.
Afgörandet låg emellertid i Wien och i Berlin. Det bröt först löst
i Metternichs egen stad. Den 3 mars höll Kossuth ett tal, som kräfde
konstitution för alla kejsardömets länder »i ett sådant språk», skrifver
Brändes, »att detta tal bar revolutionen både i Pesth och Wien till dopet».
Industriföreningen i Österrike fordrade hos tronföljaren Metternichs
af-lägsnande, pressfrihet och skattebevillningsrätt. Och nu följde hvad man
kallat »adress-stormen». Hvar dag, hvar timme öfverlämnades nya
adresser till käjsaren. Universitetet kräfde press-, läro- och trosfrihet. Den
13 mars skulle en landtdagsförsamling för nedre Österrike öppnas, men
folkmassan trängde in i byggnaden, Kossuths tal upplästes under
oändligt jubel, och som protest mot halfmesyren slogos möblerna sönder och
kastades ned på de utanför uppställda soldaterna. Dessa svarade med
en salfva — och revolutionen var i full gång. De italienska trupperna
sköto på massorna, men de österrikiska togo under befolkningens jubel
bajonetterna af gevären, och när kanoniärema fingo order att ge fyr,
kastade de sig i stället framför kanonmynningarna.
Framåt aftonen förstod Mettemich att inga eftergifter längre kunde
rädda hans system. I 40 år hade han ledt Österrikes, att icke säga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
