Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anstrykning — de viktiga,
mångta-lande, men till energisk handling
odugliga professorerna. Enstaka
undantag bekräftade blott regeln, som
folket uttryckte i omdömet: »ju
lärdare, desto dummare!» eller i
hånversen:
Hundrafem ti’ professorer!
Fosterland, du är förloradt!
Då församlingen, som räknade
c:a 500 medlemmar, höll sitt intåg
i Paulskyrkan i Frankfurt, mottogs
den visserligen af den
blomstersmyc-kade staden med jubel. Men
missstämningen kom hastigt.
Syd-Tysk-land hade sändt ett antal
småborgerliga republikaner, hvilka med män
som Gustaf v. Struve och Friedrich
Hecker i spetsen sträfvade till en tysk
förbundsrepublik med Schweiz eller
Förenta Staterna som mönster. Tills
detta skett borde församlingen efter
deras mening förblifva permanent för
att värna det tyska folkets intressen.
Men det stora flertalet af både de
storborgerliga och äfven de nordtyska
småborgerliga elementen höllo hårdt
på monarkin och på inkallandet af
en enkom församling, dock icke för
att denna ensam skulle ge Tyskland
en konstitution, utan densamma skulle
framgå ur en öfverenskommelse mellan folkrepresentationen och furstame.
Struve och Hecker uteslötos af majoriteten ur det 50-manna-utskott,
som skulle fullfölja »förparlamentets» arbeten. De läto då förleda sig
till att deltaga i ett upprorsförsök i Baden, som aftalats bl. a. med
Herwegh, hvilken med en skara tyska arbetare mycket riktigt gick öfver
Rhen. Men det rent romantiskt lagda försöket misslyckades själfklart;
efter en kort kamp blefvo republikanerna krossade af trupper från Baden
och från Wflrtemberg. Struve och Hecker undkommo till Schweiz,
Herwegh tillbaka till Paris.
Valen till de två nationalförsamlingarna, den preussiska i Berlin och
den allmänna tyska i Frankfurt, lade dock snart beslag på allas intresse.
Dessa val ägde rum efter allmän rösträtt, men voro indirekta som
»garanti», något som själfklart framkallade protester från proletariatet. Stora
GUSTAV v. STRUVE.
1805—1870.
Republikansk agitator och skriftställare.
Född i Livland var han förut jurist och
diplomat, men blef så advokat i Mannheim,
på samma gång han med mycken ifver
ägnade sig åt frenologi. Politiskt radikal
verkade han också som redaktör och
genomgick flera fängelsestraff. I april 1848
or-ganiserade han i Baden ett republikanskt
upprorsförsök. Det misslyckades, men Struve
undkom till :hweiz. Härifrån gjorde han
i sep . 1848 på nytt ett infall i Baden och
dömdes för högförräderi. Det stora upp.
roret i Baden 1849 i maj återgaf Struve
friheten. Sedan måste han åter fly till
Schweiz och begaf sig därifrån till
New-york, där han skref en ganska känd
»Allmän världshistoria» i allmänt radikal
riktning. I inbördeskriget i Förenta Staterna
deltog han som officer, men återvände 1863
till Europa och afled i Wien hösten 1870»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
