Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den tyska revolutionens dödsryckningar.
Riksförfattningen och »riksförfattningskampanjen». — Dresden i uppror. — Born och Bakunin. —
Richard Wagner som revolutionär. — Oroligt i Rhenprovinsema. — »Neue Rheinische Zeitungs»
undergång. — Badenrevolutionens härd. — »Kartesch-prinsen» efter segern. — Schweiz’ asylrätt
kränkes. — Wilhelm Liebknechts första ungdomsår. — Schism i »Kommunisternas förbund». —
Kommunistprocessen i Köln. — Polisspionerna vid arbetet — Slut på arbetarrörelsens första skede.
Sedan kontra-revolutionen segrat i Wien och Berlin, återstod att göra
rent hus med den tyska nationalförsamlingen i Frankfurt. Härvid
framträdde emellertid så starkt rivaliteten mellan Preussen och Österrike,
att denna process drog åtskilligt ut på tiden. Efter mycket intrigerande och
kompromissande antogs den 28 mars 1849 en »riksförfattning», som
innebar upprättandet af ett ärftligt tyskt käjsardöme, men förbehöll folket
allmän rösträtt till andra kammaren, »folkhuset» som det benämndes; första
kammaren, »statshuset», skulle utses af de särskilda staternas regeringar
och representationer. Därpå valdes med 290 röster — 248 röstade icke —
kung Friedrich Wilhelm af Preussen till tysk käjsare. En deputation
kom till Berlin för att framföra anbudet. Kungen var nog frestad, men
en ny krona ur folkets hand luktade dock allt för illa revolution. Hans
ståndpunkt var redan drastiskt formulerad i det bevingade ordet: »mot
demokrater hjälper blott soldater», och slutet blef att han lät förstå, att
han gärna ville bli käjsare — men blott på de tyska furstarnes kallelse.
Härmed blef riksförfattningen, trots sina svåra brister, den naturliga
.samlingspunkten för alla elementer, som ville göra motstånd mot det
gamla furste-enväldet. Folkrörelsen tog fart genom själfva
hänsynslösheten hos den triumferande reaktionen, och nästan hela raden tyska
småstater sågo sig föranlåtna att godkänna den nya författningen. T. o. m.
den preussiska nyvalda andra kammaren visade sig motspänstig mot sina
herrar och fordrade att Jenna skulle af regeringen erkännas.
Svaret blef en ny upplösning och anbud från preussiska regeringen
att med vapenmakt bispringa de furstar, som kunde behöfva hjälp mot
sina folk. Nationalförsamlingen i Frankfurt gjorde ännu ett svagt
försök till motstånd och utskref den 4 maj allmänna val på
riksförfattnin-gens grund. Men nu lämnade högern församlingen, och när
folkrörelsen på sina ställen gick öfver till att sätta väpnad makt bakom orden,
glesnade Frankfurtpariamentet allt mera. Dess småborgerliga demokrater,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
