- Project Runeberg -  Socialdemokratiens århundrade / Band 2. Tyskland, Sverge, Danmark, Norge /
145

(1904-1906) [MARC] Author: Hjalmar Branting
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sätta kampen. Bakunin blef däremot fången och utlämnades först till
Österrike och därifrån till Ryssland, där han tills vidare begrafdes i
Sibiriens isöknar.

De segrande samhällsräddama foro fram med största brutalitet.
Fångar nedskötos eller kastades i Elbe, och af de öfverlefvande
omkom-mo många under dålig behandling i osunda fängelsehålor. Ända till 15
år fingo kämpar från Dresdens majdagar försmäkta i sådana, så t. ex.
kapellmästaren August Röchel, en af de icke så få konstnärer, som tagit
del i rörelsen. Den senare mest ryktbare bland dessa var ingen mindre
än musikern och skalden Richard Wagner, som redan i april hade i
»Volksblätter» skrifvit en hänförd lofsång till revolutionen som
mänsklighetens stora befriare och pånyttfödare. Man höre:

— — — Se, den höga gudinnan Revolution kommer brusande på stormens vingar, med
det stolta hufvudet omstråladt af blixtar, med svärdet i högra, facklan i den vänstra handen,
med ögat så mörkt, så straffande, så kallt. Och dock, hvilken glöd af renaste karlek, hvilken
lyckans fullhet strålar icke därur mot dem, som våga med fast blick se in i detta mörka öga!
Den kommer brusande, denna mänsklighetens evigt föryngrande moder, tillintetgörande och
saliggörande sveper den öfver jorden, och framför den susar stormen och skakar med makt allt, som
människorna sammanfogat, och hvarhälst dess mäktiga fot trampar, där störtar i ruiner hvad som
i fåfäng villfarelse byggts för årtusenden. Men bakom den öppnar sig, belyst af leende
solstrålar, ett hittills oanadt paradis af lycka, och där dess tillintetgörande fot hvila! spira upp ur
jorden doftande blommor, medan den befriade mänsklighetens glada jnbelsånger fylla den af
kampens larm ännu dallrande luften.

Sen Er omkring! Där ser Ni en, den mäktige fursten som med ängsligt klappande hjärta
hycklar en lugn och kall min och inför sig själf och andra söker ljuga bort hvad han dock klart
inser vara oundvikligt. Och där ser Ni en annan, hvars pergamentstorra ansikte är fåradt af
alla laster; se hur han ifrigt kramar ut sina små krämarkonster, hvilka inbragt honom så många
små titlar och ordnar, och nu med ett diplomatiskt leende söker lugna de ängsliga genom ett halft
officiellt meddelande. Och där bakom de dammiga skrifpulpetema skönjes ett af statsordningens
mest förtorkade och rostiga hjul; där rasslar en gammal penna öfver papperet och söker än
ytterligare öka pappers-världsordningens gamla högar, i hvilka de lefvande människornas hjärtan
äro inlagda på tork som växter till pressning.

Men hör, nu klingar käck krigisk musik, bajonetter blänka, kanoner rassla, och
sammanträngda i täta led vältra sig härens massor fram. Den tappra hjälteskaran har dragit ut till
kamp mot revolutionen. Fältherren ställer upp och fördelar sina skaror, här skyttarna, där
rytteriet, där det tillintetgörande artilleriet — och revolutionen kommer susande osynlig genom
luften, men de se den icke, blott vänta på fienden, som redan står midt ibland dem. Och se, nu
har hon gripit dem i sin hvirfvel och upplöst lederna och förvandlat till stoft den stulna kraften.

Men där synes ett ängsligt bekymradt ansikte: en ärlig, flitig borgare, som sträfvat hela
sitt lif för de slantar han ville ha samlade till underhåll på ålderdomen och åt barnen, som skola
ut i det glädjelösa lifvet Icke drista vi fördöma honom, om han girigt håller fast vid sin skatt
och gagnlöst söker värja sig mot det inbiytande. Du olycklige, öppna dina ögon och se dit,
där tusen sinom tusen äro samlade på höjderna och i fröjdefull spänning invänta den nya solen
Betrakta dem, det är dina bröder och systrar, de fattigas skaror, dessa arma som hittills af lifvet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:18:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hbsda/2/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free