Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
danteri, att hela pressen stängdes för honom och vägrade honom hvarje
försvar, så att han för en tid stod värnlös inför motståndare som han
och hon föraktade, det träffade henne djupt. Och det varade mycket
länge.»
Under dessa mörka år utförde Marx bland British Museums
bokskatter det viktigaste förarbetet för sitt främsta vetenskapliga verk. Men
en frukt af dessa hans teoretiska studier fick han verkligen 1859
utgif-ven i Berlin, en liten bok med titeln: »Till kritiken af den politiska
ekonomin.»
I företalet gaf han en kort öfversikt af resultatet af sina studier. En
granskning af Hegels rättsfilosofi hade fört honom till den insikten, att
rättsförhållanden och statsformer hvarken kunde förklaras ur sig själfva
eller ur den s. k. allmänna andliga utvecklingen, utan att de hade sin
rot i de materiella lifsförhållandena, hvilka Hegel sammanfattat under
namnet ’det borgerliga samhället’; den vetenskap som gaf insikt om
dettas byggnad var den politiska ekonomin (nationalekonomin). Och
så följer en kort sammanfattning af den »materialistiska
historieuppfattningen»:
Under den samhälleliga produktionen i och för lifsuppehället ingå människorna vissa
nödvändiga förhållanden, som äro oberoende af deras vilja, produktionsförhållanden, hvilka svara
mot ett visst utvecklingsstadium i den materiella produktionen. Dessa produktionsförhållanden
utgöra den ekonomiska stommen i samhället, den verkliga grundvalen, hvarpå en juridisk och
politisk öfverbyggnad reser sig och 9om svarar till ett bestämdt samhälleligt medvetande. Det
materiella lifvets produktionsförhållanden betinga på det hela den sociala, politiska och andliga
lifsprocessen. Dét är icke människornas medvetande som bestämmer deras tillvaro, utan det är
deras sociala tillvaro som bestämmer deras medvetandes innehåll.
På en viss punkt i utvecklingen komma samhällets materiella produktionskrafter i konflikt
med de bestående produktionsförhållandena, eller som det med ett juridiskt uttryck kallas, med
egendomsförhållandena. Dessa bli därigenom hämmande fjättrar i st. f. att främja utvecklingen
af de produktiva krafterna. Då inträder en social revolution. Med att den ekonomiska
grundvalen förändras omhvälfves då, långsammare eller hastigare, hela den ofantliga öfverbyggnaden.
... En samhällsbildning går aldrig under förr än i dess eget sköte alstrats nya och högre
produktionsmöjligheter. I stora drag kan man beteckna de asiatiska, antika, medeltida och
mo-dämt-borgerliga produktionssätten som på hvarandra följande framsteg i den ekonomiska
samhällsbildningen. De borgerliga produktionsförhållandena äro den sista formen för den inbördes
motsättningen mellan produktion och.förbrukning. Ty de produktiva krafter, som utveckla sig
inom det borgerliga samhället, skapa på samma gång de materiella förutsättningarna för att lösa
denna motsättning. Med denna samhällsform slutar därför det mänskliga samhällets förhistoria•
I själfva skriften betonas lika genomgående den historiska
synpunkten. »Den borgerliga rikedomen framträder som en ofantlig
samling varor», börjar den, och så följer då en analys af hvad varor och
pänningar äro — icke hvad de abstrakt-filosofiskt kunde tänkas vara,
utan hvad de äro i det borgerliga samhället. Hvarje vara framträder
dels som bruksvärde, dels som bytesvärde. Bruksvärdet är innehållet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
