Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
står utan motstycke i Världshistorien och i jämförelse hvarmed t. o. m.
de mest berömda förgångna epoker måste te sig som bleka skuggor».
Men när arbetarståndets idé pekar mot dessa höjder, så böra också
arbetarne visa sig värdiga sin höga uppgift. Och Lassalle uttalar nu
dessa odödliga satser, hvari den ideella sidan af proletariatets klasskamp
fått sitt kanske fulltonigaste uttryck. »Er anstå icke längre de förtrycktas
laster, ej häller de tanklösas tomma förströelser, ej ens de obetydligas
oskyldiga munterhet. Ni äro den klippa, hvarpå nutidens kyrka skall
byggas.»
Denna tankes höga moraliska allvar, fortsätter han, får aldrig lämna er. Den måste stå
för er på verkstaden under arbetet, under fritiden, på edra utflykter och vid edra sammankomster.
Ju mera ni fördjupa, er i densamma, desto mera odeladt kan ni låta dess värme genomströmma
er, och desto mera — därom kan ni vara vissa — påskynda ni den tid. inom hvilken vår
nuvarande historiska period fullgjort sina uppgifter.
Finns det bland er, som i dag höra mig, blott två eller tre hos hvilka det lyckats mig
att tända denna moraliska tankes eld, si är det mig lön nog för mitt föredrag. Men framför
allt: ingen modlöshet, intet tvifvel! Från vetenskapens höga bergspetsar ser man den nya
dagens morgonrodnad, innan man skönjer den nere i det vanliga lifvets vimmel.
Har ni sett en soluppgång från ett högt berg? En purpurrand färgar horisonten röd och
blodig, förkunnande det nya ljuset. Dimmor och skyar stiga upp, förena sig och kasta sig mot
morgonrodnaden, för ett ögonblick döljas solens strålar — men ingen makt på jorden förmår
hindra dess långsamma, majestätiska uppgång, och en timme därefter står den synlig för hela
världen, lysande och värmande på himlahvalfvet. Hvad en timme är i en dags naturskådespel,
det år ett eller två årtionden i det ännu långt mera imponerande skådespel, som heter en
världshistorisk soluppgång.
Lassalles »Arbetarprogram» bebådar med idealistisk schwung och
segervisshet att en ny tid randas för Tysklands arbetarklass. Bakom den
idealistiska formen finnes öfverallt samma realistiska grundsyn, som nyss
förut varit hans ledstjärna om hvad en författning var. Han pekar på
de ekonomiska grundorsakerna till de stora historiska hvälfningama, och
»arbetarståndets idé» är i själfva verket blott ett annat namn för
proletariatets klasskamp. Han försummar icke häller att anvisa de tyska
arbetarne den väg, som efter tidsförhållandena syntes honom vara den
naturliga: den allmänna rösträtten skulle bli det formella medlet för att
göra deras princip till den i samhället härskande. Den rättar på
längden själf sina egna missgrepp, den är en lans som själf helar de sår
den slår. I den punkten, om den praktiskt-politiska vägen framåt, såg
Lassalle klarare än Marx och de flesta af samtida demokrater, hvilka
inför Napoleon III:s karikatyr på folkomröstningar till stöd för sin
käj-serliga despotism länge ställde sig ganska skeptiska om den allmänna
rösträttens revolutionära värde. Å andra sidan stannade Lassalle
af-siktligt vid att framhålla arbetarklassens närmaste uppgifter. Han talar
om en ny historisk period, då samhället genomtränges af arbetarståndets
idé, men han skrämmer ej dagsfördomen genom att framhäfva denna som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
