Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grammet», men det senare gör till sin uppgift att samla all sin
belysning på den närmaste delen af den stora vandringen Öfver från kapitalism
till socialism.
Ändå hade icke häller denna appell omedelbart någon större verkan.
Man stod midt uppe i valstriden, och maskinarbetame, till hvilka Lassalle
talat, hörde till framstegspartiets trognaste garde. Allmän rösträtt hade
de ju ingenting emot, men den saken var icke aktuell nu, hette det
öf-verallt i »framstegspressen». Den som däremot fäste sig vid
»Arbetarprogrammet» var regeringen, hvilken skyndade att låta beslaglägga
detsamma, när det utkom från trycket.
Framstegspartiet vann vid valen en lysande seger, och det skulle
nu visa sig om det kunde göra något af densamma. Ännu hade
Lassalle icke definitivt brutit med den borgerliga oppositionen; han
anmodades t. ex. af »Filosofiska sällskapet» att hålla festtalet öfver Fichte på
dennes 100-årsdag. I juli reste han till London för att vinna Marx för
de agitationsplaner bland de tyska arbetame, som han nu allt bestämdare
förberedde. De bägge männen sågo dock på tingen från allt för olika
utgångspunkter, och efter den tiden afstannade deras brefvexling, ehuru
någon formlig brytning aldrig inträdde. Marx uttryckte längre fram den
differens som framträdt så, att Lassalle visat sig allt för mycket
behärskad af »situationen för ögonblicket»; det var för litet att sätta
statshjälp mot själfhjälp som en hufvudparoll, hela Schulze-Delitsch och hans
program var för obetydligt att tagas på allvar, och allmänna rösträtten
borde ej häller få så stor plats. Men händelsernas gång visade att Marx
från landsflykten nog underskattade hvad »situationen för ögonblicket»
kräfde. Lassalles statshjälps-förslag var en krycka, som den tyska
arbetarrörelsen, när den vuxit sig stark, kunde utan afsaknad lämna, men
som i början var ett stöd för dess stapplande steg, och hvilken betydelse
den allmänna rösträtten haft för hela rörelsen, därom lärde Marx själf
och i synnerhet den längre lefvande Engels senare att döma på helt
annat sätt, gifvande sålunda Lassalles praktiska blick full upprättelse.
Han kom tillbaka till Berlin hösten 1862 och fann
författningskam-< pen på dess höjdpunkt. Bismarck skickade hem kammaren och förklarade
att då ingen af riksdagens båda afdelningar godkänd budget förelåg, så
måste regeringen dock se till att det fanns medel till de nödvändiga
utgifterna, bland hvilka också räknades den faktiskt redan genomförda
härordningen. Samtidigt bjöd han framstegspartiet kompromisser och satte
äfven i gång åtalet mot Lassalles »Arbetarprogram» ; det skulle haft till
syfte att »upphetsa de egendomslösa klasserna till hat och förakt mot
de besittande», som den till allt användbara preussiska lagtexten lyder.
I denna förvirring höll Lassalle sitt andra författningsföredrag, under
titeln »Hvad nu?» Han kunde peka på hur händelserna gifvit honom
rätt i hvad han sagt, att bakom författningsstriden låg en kamp om
makten. Krigsministern v. Roon och äfven Bismarck hade öppet sagt
detsamma som han. Den verkliga frågan var alltså icke hur det trasiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
