Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JEAN BAPTIST von SCHWEITZER.
1838—1875.
Född i Frankfurt af gammal familj,
studerade han till advokat, men skref
23 år gammal ur radikala
synpunkter en essay öfver tidsandan och
kristendomen, som väckte uppseende.
Han slöt sig till den liberala
»Nationalföreningen *, men fann snart
dennas rätta tarfliga halt.
Brytningen p&skyndades af ait han i
Mannheim 1862 dömdes till 2 veckors
fängelse för att ha i sällskap med
en yngling väckt anstöt mot
offentlig sedlighet. Storborgarne stängde
nu, ganska hycklande för öfrigt, sina
dörrar för S., men icke heller
arbetame i Frankfurt voro förtjusta Öfver
att han slöt sig till Lassalle och
anhöll att få tillägna denne ett nytt
arbete, en social roman, »Lucinde
eller Kapital och arbete».
Lassalle däremot beklagade visserligen
Schweitzers sexuella smak som
»onaturlig förirring», men pekade på de
gamla grekernas exempel och ansåg
det i alla händelser k äl k borgerligt
att blanda ihop politik och
privat-lif. Efter Lassalles död bl ef Schweitzer
1867 president för »Den allmänna
tyska arbetareföreningen», och denna
nådde under hans ledning
höjdpunkten af utveckling. Den
Bismarck-vänliga politik han allt merå förde
gaf dock 1869 anledning till en
utbrytning under Liebknechts och
Be-bels ledning. Vald 1867 till
nord-tyska riksdagen föll han igenom vid
valen 1871, nedlade kort därefter sitt
presidentskap och drog sig helt
tillbaka från rörelsen. Död i Schweiz
1875.
af Herweghs tröghet, togo
t. ex. räknade icke 10 medlemmar. Som
pressorgan fick man en liten halft döende
veckotidning »Nordstern» i Hamburg,
dittills organ för den ordinära
1840-tals-radi-kalismen. Själf lade Lassalle nästan mest
an på att vinna enskilda personer ur de
bildade klasserna. Han utsåg Herwegh till
»fullmäktig» för Schweiz och fick också
till sist en föreningssång af honom, »Bed
och arbeta», som slutar: »Bröd är frihet,
frihet bröd», och som skildrar folkets slit
och släp, hur det i rastlöst arbete fyller åt
andra öfverflödets hom, men själf knappt
har det torra brödet. Shelley hade förut
behandlat samma tema; musikern Hans v.
Bulow, en personlig vän till Lassalle, gaf
den tyska varianten melodi. Äfven den
från 1840-talet bekante Moses Hess trädde
upp för Lassalle och blef »fullmäktig» för
Köln. Men framför allt fann Lassalle under
detta sökande sitt iifsverks närmaste
fort-sättare, Jean Baptist v. Schweitser,
advokat i Frankfurt. Utan att skygga tillbaka
för de personliga anmärkningar, hvarigenom
denne själf väsentligt underlättat för sina
fiender deras försök att affärda honom som
en tvifvelaktig och förolyckad existens,
mottog Lassalle med förtjusning Schweitzers
anslutning och lade sitt inflytande i
vågskålen till hans förmån hos Frankfurts i
början mycket tveksamma arbetare.
I juni utfärdade Lassalle ett slags
»dagorder», hvari han i föga lyckliga ordalag
»tillkännagaf för arbetame» att han — måste
resa till en badort i Schweiz. Förvisso
be-höfde han tänka på sin hälsa, men formen
för detta meddelande kunde ej undgå att
utmana löjet. Under hans bortovaro
bildades i Frankfurt en sammanslutning af
arbetarbildningsföreningar, hvilka under
ledning af Rossmässler, Bebel, Eugen Richter,
Sonnemann o. a. höllo fast vid den liberala
politiken och hvilka äfven, delvis i följd
de tyska arbetarföreningarna i Schweiz i
sitt släptåg. Dessa motgångar förbättrades ingalunda af den långsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
