Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liebknecht betraktade hela det nordtyska törbundet sohi ett
reaktionärt våldets och orättens verk; dess riksdags talarestol var för honom
därför blott en plats, från hvilken han med större verkan kunde slunga
sin protest ut bland massorna. Schweitzer uppfattade däfemot den nu
en gång gifna ordningen i Tyskland som ett faktum, hvilket ej kunde
omedelbart ändras, och i hvilken socialdemokratin hade till uppgift att
föra fram arbetames kraf. I öfverensstämmelse med sin ståndpunkt
förklarade Liebknecht i okt. 1867 vid militärbudgetens behandling att
historien skulle gå sin gång öfver nordtyska förbundet, som blott betydde
Tysklands skam och svaghet, och öfver denna riksdag, som blott var ett
absolutismens fikonalöf. Modiga ord, hvilka mottogos med ursinnigt
larm af hela församlingen och som pekade på de sjuka punkterna i
Bismarcks nya statsbildning; men Schweitzer såg det oaktadt längre, då
han afgaf den förklaringen att han väl instämde med Liebknecht i
oppositionen mot de nuvarande förhållandena, men icke ville själfva det
nordtyska förbundet till lifs. Schweitzer sökte äfven få fram ett lagförslag
om fabriksinspektorat och arbetarskydd efter engelskt mönster. Liebknecht
nekade konsekvent sitt stöd och beskyllde Schweitzer att med hela sin
hållning blott gå »järn- och blods»-politikens* ärenden. Så vidgades allt
mera klyftan mellan de båda riktningarna, hälst som i striden icke
sparades gent emot Schweitzer på personliga beskyllningar för förräderi.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
