Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klargörande af hur kapitalet exploaterar arbetskraften har han också här
gifvit världen i sin berömda skildring af den långa kampen i England
för kortare arbetsdag ett första uppslag och en fast grund för de senaste
årtiondenas omfattande rörelse för 8-timmars-dagen. Det kan förtjäna
att här anmärkas att ett sammandrag ur denna del af »Das Kapital» var
en af de första agitationsbroschyrer för modärn arbetarrörelse, som
påverkade sinnena när i midten på 1880-talet appellen gick ut till de
svenska arbetarna att taga vara på sina intressen mot den då här
allena-rådande liberala nationalekonomins låt-gå-politik.
Äfven frågor som de på senare tid så brännande om timlön eller
ackordsarbete äro i »Das Kapital» behandlade ur allmänna synpunkter.
Betalning pr styck är, utvecklar Marx, endast en modifierad form af
timlön, f. ö. den form, som bäst svarar mot det kapitalistiska
produktionssättet och som under utvecklingens gång varit ett mäktigt hjälpmedel
till arbetstidens förlängning och lönernas nedpressande. Så kan den
framträda ofta än i dag, och arbetarnes motvilja mot densamma är
därför endast allt för begriplig. Däremot hade författaren till »Das Kapital»
ännu ingen erfarenhet om de på minimilöner grundade ackordsaftal, som
den nyaste fackföreningspolitiken synes komma att arbeta sig fram till
och som medfört en ganska förändrad uppfattning inom arbetarevärlden
af frågan om ackord eller timlön.
Den ofantliga betydelsen och det trängande behofvet af
fabriksin-spektorat och skyddslagstiftning illustreras också i »Das Kapital» med
engelska exempel. Marx framhåller hur sådan medveten och planmässig
påverkan från samhället på produktionsprocessens gestaltning i själfva
verket blir en tvingande nödvändighet under storindustrins herravälde.
Han begagnar ett så starkt ord som att fabrikslagstiftningen i England,
sedan den efter lång kamp segrat i de stora industrigrenarna,
åstadkommit »en fysisk och moralisk pånyttfödelse af fabriksarbetarna». Och
i sitt företal påpekar han uttryckligen hvarför han ägnat så stort
utrymme i sin bok åt den engelska fabrikslagstiftningens historia. »Den
ena nationen kan och bör lära af den andra. Äfven om ett samhälle
kommit naturlagarna för sin egen rörelse på spåren — och det yttersta
syftet med detta arbete är just att afslöja den ekonomiska rörelselagen
för det modärna samhället — så kan det hvarken hoppa öfver eller
dekretera bort naturliga utvecklingsfaser. Men väl kan det förkorta och
mildra födslosmärtorna».
I slutet af boken belyses »kapitalets ackumulation* (hopande) med
hänsyn till hur i jämbredd härmed skapas en industriell reservarmé.
Denna blir i sin tur själf en anledning till ökad kapitalhopning, ty den
finns alltid till hands när kapitalet hastigt behöfver flera armar och får
dessemellan ta sig fram so^n den kan. Detta system passar utmärkt för
»den modärna industrii L.iakteristiska lefnadslopp, en genom mindre
vexlingar afbruten 10-årig cykel af perioder af medelliflighet, produktion
under högtryck, kris och stagnation». Som man finner är Marx fjärran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
