Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dragit förbi, då nya
franska fordringar, hvilka i
Bismarcks omskrifvande
hand fingo en förhatligt
utmanande form — den
ryktbara
»Emserdepe-schen», som enligt
Bismarcks eget senare
med-gifvande »från en
cha-mad (reträttsignal)
gjordes till en fanfar»
(an-greppssignal) — bragte
krisen till utbrott. Kung
Wilhelm vägrade hvarje
vidare eftergift, och den
allmänna meningen i
Tyskland kräfde, att den
öfvermodiga
befallningen från Frankrike skulle
med allt eftertryck
afvi-sas. Hela Tyskland
mobiliserade, och den 18
juli 1870 kom den
of-iiciella franska
krigsförklaringen.
Chauvinismen grasserade utan hejd både i Frankrike och Tyskland,
blott de socialistiska arbetarne vägrade att låta sig ryckas med i
krigsyran. De franska medlemmarne af lnternationalen offentliggjorde ett
manifest, där de stämplade hvarje »dynastiskt krig», som detta skulle bli,
såsom »en brottslig dårskap». De tyska socialdemokraterna stodo ej
heller tillbaka. Massmöten i Sachsen och Syd-Tyskland instämde
obe-tingadt, medan Lassalleanema med Bracke och Schweitzer i spetsen dock
ansågo sig böra tillägga, att denna gång Napoleon var fredstöraren och
att Tyskland måste försvara sig, då det angreps. Samma hållning intog,
som vi på annat ställe redan berättat (se Del I, sid. 209), Intemationalens
generalråd med Karl Marx i spetsen. Faktiskt var också kriget, så länge
det gällde afvärjandet af ett angrepp från en Napoleon, i högsta grad
populärt i Tyskland, och Schweitzer skref: »Napoleons seger betyder
nederlag för de socialistiska arbetarne i Frankrike, det bonapartistiska
militärväldets allenarådande i Europa, betyder Tysklands fullständiga
styckande.» Därför röstade också i riksdagen Schweitzer, Hasenclever och
Fritzsche för det första krigslånet, medan Bebel och Liebknecht afhöllo
sig, då de hvarken ville stödja Bismarck eller Bonaparte.
Den segrande tyska hären omstörtade på få veckor Napoleons tron.
Med slaget vid Sedan den 2 sept. 1870 var den borgerliga republiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
