Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL GRILLENBERGER
1848—1897.
Född i Zirndorf i Bayern, kom från
folkskolan i smedslära, vandrade som
smedsgesäll omkring i Tyskland,
Schweiz och Österrike, slog sig ned i
Nürnberg, där han snart kom i
spetsen för den uppspirande
arbetarerörelsen, valdes till redaktör for traktens
första socialdemokratiska arbetarblad,
som småningom utvidgades till >
Fränkische Tagespost» och blef centralorgan
för norra Bayerns arbetare, hvilka tidigt
ryckte upp bland den tyska
socialdemokratins fastaste kärntrupper. År
1881, midt under socialistlagen, valdes
han till riksdagsman för Nürnberg, en
förtroendepost som han behöll till sin
död. Med välvillig gemytlighet
förenade han en orubblig fasthet och en
stor energi.
tionära, täflade i att brännmärka
arbetar-nes anspråkslösa sträfvanden att under
dessa »goda» tider åtminstone icke få
sin ställning faktiskt försämrad; det måste
vara »socialdemokratiska agitatorer» som
stodo bakom dylikt. Så inpräglade den
tyska bourgeoisin under dessa år själf hos
arbetarmassorna, som voro offer särskildt
för den ohyggligaste bostadsbrist, att intet
annat parti än socialdemokratin frågade
det ringaste efter deras rätt och intressen
Faktiskt förordade dock socialdemo
kratema, både Lassalleaner och Eisenach
are, försiktigt umgänge med strejkens tve
eggade vapen. Betecknande är att t. o. m
ett så oroligt hufvud som Johann Most, en
bokbinderiarbetare som efter att ha dömts
för högförräderi och utvisats från Österrike
år 1871 slöt sig till Eisenachpartiet, gjorde
sitt bästa att förebygga en stor
maskinarbetarestrejk, som samma år utbröt i
Chemnitz och mycket riktigt slöt med
arbetames nederlag. Bättre lyckades det
smedsgesällen Karl Grillenberger, att i
Nürnberg hålla kamraterna tillbaka från
en utsiktslös kamp. Tacken kom genom
att han beskylldes för att ha anstiftat en
kravall af arbetslösa, men på den kuppen
miste »framstegspartiet» för alltid
Nürnbergs arbetare.
Polis och domstolar uppträdde under
dessa års klasskamp på det mest hätska
och partiska sätt ej blott mot arbetare i strejk, utan mot hvarje försök
till facklig organisation. Allra hänsynslösast for man fram i Sachsen,
hvars eländigt ställda proletariat icke fick göra en rörelse för att
förbättra sin ställning förr än lagen skred in mot dess föreningar. Ån
upplöstes fackföreningarna under förevändning att de voro politiska
organisationer, hvilkas sammanslutning lagen förbjöd, än hemföllo de
under upplösning därför att de sysslade med allmänna angelägenheter, än
skyllde man på förbindelser med Internationalen. Polischikanerna mot
den fackliga organisationen formligen tvungo de tyska arbetame att samla
nästan all kraft på den rent politiska kampen, oaktadt dugliga
fackföreningsmän verkade inom båda grupperna. Bland Lassalleanerna må
nämnas — utom Fritzsche, som skickligt höll tobaksarbetarne tillsammans —
muraren Paul Grottkau och timmermannen Kapell. Till Eisenacharne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
