Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN KVINNORÖRELSEN I BERLIN 1896.
Efter en teckning af E. Kock.
att kunna utvidga kolonialpolitiken. En af representanterna för denna,
dr Peters, anklagades af Bebel i riksdagen för mord, därför att han som
ämbetsman och »kulturmissionär» i Ost-Afrika bl. a. låtit hänga en af
sina svarta älskarinnor. Undersökningen mot honom visade — liksom
kort förut »fallet Leist» — det hänsynslösaste barbari; hela
kolonialpolitiken var, sade Bebel, fuktad med blod och tårar, och missionen som
»kulturbärare» behöfdes sannerligen bättre hemma än borta bland de
svarta.
Att så verkligen var fallet framgick icke minst af åtskilliga strejker,
som utbröto i början af 1896, och bland hvilka strejken i Berlins
beklädnadsindustri tilldrog sig största uppmärksamheten genom det svåra
ut-svettningssystem den afslöjade. Nödvändigheten af facklig organisation
äfven bland de arbetande kvinnorna framträdde skarpt, och både den
andra allmänna tyska fackföreningskongressen i Berlin — den första
hade hållits i Halberstadt 1892 — och äfven årets socialdemokratiska
partikongress i Gotha funno sig böra upptaga denna fråga.
Riksdagen sysselsatte sig denna tid med behandling af den nya
»borgerliga lagbok», som efter ett kvarts århundrades förberedelser också
blef antagen och från år 1900 är gällande tysk lag. Utan att i
helgjutenhet alls nå upp till den ur franska revolutionen framgångna s. k.
Code Napoléon bär den dock i många afseenden en modäm tids
stämpel. Socialdemokraterna deltogo också lifligt i arbetet för förslagets för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
