Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanonernas och kasämernas Tyskland vajade
den röda fanan. T. o. med centerns »fasta
torn» började visa farliga remnor. På rama
landsbygden röstade bönder socialdemokratiskt,
och trots valtrycket gingo landtarbetame i östra
Tyskland mångenstädes till val mot sina
jun-kerliga herrar.
Af de 81 platser socialdemokratin vann
to-gos 25 vid omvalen, trots den ömkliga taktik,
som flertalet »frisinnade» vid dem förde.
Liberalismen hade vid hufvudvalen nästan
upp-rifvits och knappt kunnat med egen kraft sätta
in en enda af de sina. Därtill var den splittrad
i fyra smärre grupper: frisinnade folkpartiet
(kring Eugen Richter) med 527,000 röster,
frisinnade föreningen (Barth m. fl.) 230,000,
sydtyska folkpartiet 102,000 och de nationalsociala
(Naumann), 30,000. Men den skarpa läxa, som
halfhetspolitiken fått, var förspilld åtminstone
på Richter och hans vänner; de föredrogo
fortfarande en högerman framför en socialdemokrat,
fastän socialdemokraterna för att försvaga
högern hjälpte dem vid omvalen till ett antal
platser. Både Barth och Naumann föllo f. ö. bebel-zeus slungar sina
igenom, och Eugen Richter - som när detta berLte™1"
skrifves, i mars 1906, just aflidit — blef blott ,TT ,.. .... . ‘ _
, , _ /_ . . „ (Ur en skamtpublikation från Dres
med nätt nöd återvald i sm gamla valkrets. — den-kongressen 1903.)
Liberalismens hela styrka i den tyska
riksdagen af 1903 gick ned till 21, 9 och 6 man af de tre förstnämnda
smågrupperna. Men för den frisinnade saken uppvägdes denna förlust
mångfaldigt af socialdemokratins vinst af 25 platser. Ty den modäma
socialismen vill icke bara tränga undan liberalismen, den vill ersätta densamma
och fullborda dess historiska uppgift.
I enighetens tecken var segern vunnen den 16 juni. »Radikala» och
»revisionister» hade sida vid sida arbetat mot de gemensamma fienderna,
af de inre dissonanserna hade på kongressen i München i sept. 1902
blott mycket svaga genljud försports, och jubelstämningen efter
framryck-ningen syntes garantera till sept. 1903 en präktig kongress i »det röda
Sachsens» hufvudstad, Dresden.
Tyvärr skulle det komma helt annorlunda. Bernstein hade, ganska
öfverflödigt, kastat fram att socialdemokratin nu borde kräfva en
vice-talmansplats och ej låta afskräcka sig af den uppvaktning hos käjsaren,
som ceremonielet fordrade af denne. En annan revisionist hade skrifvit i
Maximilian Härdens tidskrift »Zukunft» en artikel om partimoral, som
både genom sitt innehåll och platsen för offentliggörandet väckte ond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
