Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hela representationsreformen, som
på sin tid hälsades med det mest
hänförda jubel af hela den tongifvande
liberalismen, kunde dock helt naturligt
icke tillfredsställa de bredare folklagren,
ty penningstrecket vidlådde den som
en allt för utmanande orättvisa.
Därför började nästan omedelbart en rörelse
för borttagande af detta penningstreck,
eller åtminstone, som kompromiss,
sänkning af detsamma.
Örebromötena 1849 och 1850 hade,
som ofvan nämnts, framhäft som sitt
program valrätt för hvarje svensk man
som fyllt 21 år och varit minst .ett år
mantalsskrifven i valkretsen. Men valen
skulle ske medelbart genom elektorer.
Detta förslag blef framlagdt vid
riksdagen 1869, sista året inom första
perioden efter representationsreformen, af en
af det gamla bondeståndets mera
frisinnade män A. J. Uhr och erhöll i
andra kammaren 45 röster mot de 85
som bestämde afslaget. Nyliberala
klubben hade bildats af Stockholmska
radikaler, med Mankell och hans vänner
i spetsen, och Adolf Hedin hade just
slungat ut sina ryktbara »Femton bref
från en demokrat». Men de käcka
anfallen hade ännu inga massor bakom
sig, och första kammaren bevärdigade icke frågan med någon
uppmärksamhet alls.
Rösträttsfrågan återkom sedan ofta, alltmer förbunden med
försvarsfrågan. År 1872 kom Uhr, den samtida svenska rösträttsfrågans förste
man, på nytt med sitt förslag om allmän rösträtt, understödt af till k. m:t
ingångna petitioner med tillsammans 23,000 namn. Förslaget föll, men
lämnade andra kammaren, med 114 röster mot 63, tillfälle att genom
beslut om återremiss till utskottet för slarfvig behandling af ärendet på sätt
och vis afge en liten opinionsyttring till förmån för en rösträttsreform.
Men gunås var denna opinionsyttring ganska svag och sedan dröjde det
många år innan ens en sådan liten yttring förnyades, för att icke tala om
de decennier som gått sedan dess utan att denna själfklara
medborgarrätt blifvit lagfästad.
De valberättigades antal utgjorde 1872 inte mer än 235,800 personer,
eller 5,6 procent af folkmängden och 22 procent af alla myndiga män.
AUGUST BLANCHE.
1811 —1868.
En af Sveriges mest lästa författare. Har
skrifvit »Sonen af Söder och Nord»,
»Flickan i Stadsgården» m. fl. romaner samt
en mängd dramatiska arbeten och
små-skildringar. I slutet af sin lefnad ägnade
sig Blanche åt politiken. Från 1859 till
sin död var han en at Stockholms
representanter i riksdagen och förfäktade med
talang de utprägladt frisinnade åsikterna.
På hans initiativ beslöt borgarståndet 1859
att hos regeringen anhålla om ett förslag
till representationsreform. För skarpsky
tte-saken var B. särskildt verksam. Hans
författareskap och talarebegåfning jämte hans
frisinne och folkliga läggning gjorde honom
till sin tids kanske populäraste man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
