Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När Palm kom åter
till Stockholm lör att
stanna där, började han
genast taga upp striden
med dr Nyström och
den liberala
arbetarrörelsens koryféer. Men
medan han sysslade
med detta
röjningsarbete och äfven lyckades
väsentligt öppna
arbe-tarnes ögon för det
Smithska spektaklet,
hade den nya
radikalismen samlat sig kring
den af K. P. Arnoldson
grundade nya
tidningen »Tiden», som från
1884 utgafs under
medverkan af å ena sidan
E. Svensén med
landt-mannavänstem, å andra en rad unga viljor, hvilka sågo upp till Strindberg
och Wicksell som sina föregångsmän. Kraftigare än förut i någon borgerlig
tidning framdrogos här sociala missförhållanden, Adolf Hedin inledde sin
stora riksdagskampanj för skyddslagstiftning med en artikel i »Tiden», som
hette »Indragen i en maskinrem, krossad, död», dr A. F. Åkerberg skref
för fred och religionsfrihet och lade ett godt ord för socialismen då och då,
Hjalmar Branting skötte utrikesafdelningen med Clémenceaus »Justice» som
politisk ledstjärna, och den litterära vänsterns intresse bevakades kraftigt af
P. Staaff, Erik Thyselius m. fl. En god hjälp i sitt arbete hade »Tiden*
fått genom det misslyckade åtalet mot Strindbergs »Giftas». Det blef
signalen till allmän samling af dåtidens »unga Sverige» kring
religionsfrihetens och det fria ordets banér, och Strindberg hade rätt då han på
sin »kvarstadsresa» från Schweiz i oktober 1884 nere vid Stockholms
centralstation hälsade den frisinnade ungdomen med orden: »Mina herrar!
Det gläder mig att ni ha fått luft i lungorna sedan jag var här sist.
När jag reste var allt så kvalmigt och tryckt, att man knappt kunde
andas här.»
Men »Tiden» kunde icke bäras uppe af den radikala intelligensen
ensamt, och den vänstra flygeln bland dess män begärde ej bättre än
att få göra den till ett organ också för den till själfständighet vaknande
arbetarrörelsen. Mellan bondesynpunkterna och den socialistiskt färgade
demokratin blef klyftan allt större, på våren 1885 trädde Arnoldson och
Svensén tillbaka och Hj. Branting, som nu helt lämnat sin påtänkta
vetenskapliga bana, öfvertog redaktörskapet och det ekonomiska ansvaret för
ARBETAREINSTITUTET.
Klara Norra Kyrkogata 8, Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
