Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin tid på lärdomsstadens bordeller. Då skulle de
ha tegat, hvarenda en af dessa den absoluta moralens
stödjepelare, och den aktningsvärda,
samhällsbevarande pressen landet rundt hade sluppit oroa sig
öfver ’den tilltagande osedligheten bland ungdomen’.»
Konsistoriets ledamöter kände sig
kränkta af både detta och en del mera
personliga karaktäristiker i artikeln öfver
hetsjaktens ledare. Dessa åtalade
»Socialdemokraten», som därigenom fick
sig fyra mål på halsen. Juryn förklarade
emellertid att gentemot två af
professorerna kritiken hållit sig inom ramen
för befogad granskning, hvaremot de
två öfriga fingo sin kränkta ära något
upprättad med tillsammans 800 kronors
böter.
Under denna tid framlades af
dåvarande justitieministern v. Steyern den
nya s. k. »munkorg slagen», som med
en liten förändring tillstyrktes af
lagutskottet och antogs af riksdagen. Det
flitigt användes af »kung Bergström»
och den näst efter honom följande justitieministern. Den kan naturligen
ännu förleda till öfvergrepp då förföljelselystna makthafvande så vilja.
Från nu kan man också börja tala om en reaktionens verkliga
stormlöpning mot allt framstegsarbete i landet och i synnerhet mot
arbetarrörelsen. Denna började taga riktigt ordentlig fart såväl genom allt
starkare facklig sammanslutning som också genom de tidningsföretag
rörelsen lyckades upprätta på olika platser i landet. I Stockholm var det
»Socialdemokraten», från hösten 1886 under Hj. Brantings ledning, som
började skapa sig en inflytelserik maktställning, i Malmö begynte Axel
Danielsson, som efter Brantings inträde stått som medredaktör, men kände
att han icke behöfde dela ledarskap med någon, ufan hälst ville röja
nytt land, våren 1887 att utgifva »Arbetet», i Göteborg upprättades
»Folkets röst» med Pehr Erikson som redaktör, och i Norrköping blef det
»Proletären», under G. O. Rydgren, som började föra arbetarnas talan
på deras eget språk.
I jämbredd med den socialdemokratiska rörelsen flammade nu också
upp en annan, som det snart visade sig vida mindre djupt bottnande,
men som också fick myndigheterna att totalt tappa hufvudet. Det var
den utilistiska propagandan, börjad med ett föredrag i Uppsala den 16
mars 1887 af lic. Knut Wicksell öfver ämnet »Huru jag vardt fritänkare»
och fortsatt af Viktor E. Lennstrand, som från religionsstudier och
pie-tism vändt sin håg till bibelkritik och utilism. Hans antireligiösa agita-
PEHR ERIKSSON.
1861 —
Från början typograf. Redaktör för
»Folkets Röst» i Göteborg, hvilket slöt med i
års fängelse 1889; sedan 1890 red.-sekr. i
» Socialdemokraten >.
var denna lag som sedan så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
