Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1900, den 18 juli, aftäcktes Axél
Danielssons byst i Folkets park i Malmö.
Bysten är modellerad af skulptören Sven
Andersson.
* * *
Länge skall minnet af Axel
Danielsson lefva och lysa. Sverges arbetare
skola minnas honom såsom den otämjde
banbrytaren för deras kraf på bättre
lifs-villkor, som den lysande, elektriserande
talaren, den framstående skriftställaren
och fältherren, den borne folkledaren.
Han var en eldsjäl som flammade,
en ljungande kraft som lågade för rätten
åt de små i samhället. Det är genom
detta han ristat sitt namn så djupt i
historiens blad.
Skalden K. G. Ossian-Nilsson, hvilken som medlem af det
socialdemokratiska partiet och medverkande i dess press håller på att fästa
sitt namn vid dess historia, har i »Arbetet» ägnat följande ståtliga dikt åt
AXEL DANIELSSON.
Axel Danielsson.
Och det var Axel Danielsson,
en fattig ung student,
men dela studenters framtid
det fann han ej stort bevändt
Lätt göres en prost och ett hofrättsråd
af en ungdom med vanligt dun,
men ett skogens vingade villebråd
det dör, om det görs till kapun.
Och det var Axel Danielsson,
han tände ett stort parti;
vi alla, som slåss för frihet,
hans yngel äro vi.
Oss alla, som tiden flamma bjöd,
oss tände de gnistor han spridt:
hvad frihet vi nå, från hans eldande glöd
låt släktet aldrig bli fritt!
Och det var Axel Danielsson,
han höll på sin fria själ,
och hällre än snöpas af staten
han valde att svälta ihjäl.
Rundt rikemansträlarnas grottekvarn
han kunde dem hungra se,
han var proletärernas äldsta barn,
välan, han gjorde som de.
En gnista föll i studentens själ,
af tidens stora brand,
och gnistan sjöng: »Proletärer,
förenens i alla land!
Till kamp för frihet och mänskorätt
mot mammons och mörkrets makt!»
Det blossade upp, det tände lätt
en låga i värme och prakt.
Socialdemokratins århundrade. 11.
Jag stod som barn och som ung student
för hans unga höfdingsstol,
där de röda fanorna lyste
likt flammorna kring en sol.
Men var för en solgud för mörk hans blick
och för svart och för vild hans man —
han syntes en krater, där lavan gick
ur massornas stolta vulkan.
Den vrede, som bundits i hundra år
men hvart knystande skratt och skri,
nu rullade ur sitt Etna
i en åska glad och fri.
Den tanke, som ingen fått tänka förr,
hur pinad den längtade ut,
nu steg ur en eldsjäls öppna dörr
i utbrottets kraftminut.
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
