Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
straff upphetsning af olika delar af
befolkningen mot hvarandra eller omtalande
af förvrängda fakta(!) i syfte att nedsätta
myndigheterna.
Man kan förstå hvilka vapen en
dylik lag gaf en hänsynslös regering och
en partisk rättskipning. Däremot gjorde
>de lyseblaa» föga gagn, hatade och
bojkottade som de från början blefvo
från nästan hela befolkningens sida. Vid
folketingets nästa sammanträde sökte
Estrup använda vinterns svåra
arbetslöshet i Köpenhamn för att locka arbetarne
med statsbidrag till allmänna arbeten.
Men Hördum afvisade frestelsen, och
ar-’ betarne bildade i stället själfva en
in-samlingskommité, där vi bl. a. möta
»Socialdemokratens» dåvarande
ansva-ring, tobaksarbetaren Sigvald Olsen, samt
för första gången målare J. Jensens namn.
öfver 100,000 kr. inkommo, till stor del
från frisinnade landtmän, men viktigare var att ett första blygsamt
försök gjordes att vinna inflytande på valen till Köpenhamns
borger-representation (stadsfullmäktige). Det misslyckades själfklart, men det
kommunala intresset var nu väckt, och genom högre själftaxering (till
1,000 kr. inkomst) kunde arbetarne själfva skapa nya kommunala
valmän, med lika rösträtt som alla andra.
Den 26 jan. 1886 måste regeringen omsider uppgifva försöken att
vidare »förtolka» grundlagen efter sina önskningar. Maskineriet hade kört
så fast att endast det nakna grundlagsbrottet, utan hänvisning till någon
paragraf, återstod, och det kom i form af ett kungligt »bemyndigande» att
tills vidare sörja för statens nödvändiga utgifter. Men midt i denna yttersta
brytning inledde, några vänsterledare privata förhandlingar med Estrup, på
samma gång denne allt mer samlade högerns uppgift till att begagna
provisorierna för Köpenhamns befästande. Det första spadtaget togs den 27
mars 1886, och från den stunden blef den olagliga, landsfarliga
fästningen medelpunkten i dansk politik långa år framåt.
Den 15 oktober 1886 dömde Höjesteret Sigvald Olsen efter det af
folketinget förkaslade tryckfrihets-provisoriet, alltså erkännande
proviso-rismen som gällande dansk lag. Samma höst bildades, efter Göteborgs*
kongressen, organisationen »De samvirkende Fagforeninger» i
Köpenhamn, under en styrelse af 7 medlemmar, bland hvilka 2 utsetts af
»Socialdemokratisk Förbund». Ordf. var från första början målaren J.
Jensen. Därmed var denne 27-årige man satt på en post, som skulle
bli en af de viktigaste och mest ansvarsfulla i landet.
SIGVALD OLSEN.
1854—
Tobaksarbetarnes förtroendeman, under
provisorietiden ansvaring för
Socialdemokraten, folketingsman sedan 1895.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
