Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt för att försvåra den fackliga
rörelsefriheten. »Socialdemokraten» förbjöds af
arbetsgifvare genom notarius publicus att
ens omnämna att konflikt rådde, polisen
konfiskerade cirkulär med
strejkmeddelanden, och fackföreningarna dömdes till
höga skadestånd på grund af strejker.
Arbetame svarade med att draga
motsvarande konsekvenser åt andra sidan,
t. ex. begära förbud mot hvarje
omtalande af arbetareföretagens inre
angelägenheter — men då vägrades detta!
Partiskheten var dock så solklar och
anspråken från arbetsgifvaresidan så
absurda, att ett bakslag snart kom, och ett
par frikännanden från Höjesteret
begränsade betydligt användningen af detta
slags medel.
I slutet af 1891 dog Berg, och
bortgången af denne populäre demokratiske
bondehöfding inverkade ej litet på de
nya valen i april 1892. Högern gick fram från 25 till 31 platser, och
* den öfverlöpande vänstern häfdade sina 39 mandater. Socialdemokratin
uppställde kandidater i 15 kretsar och nådde 20,000 röster, men endast
Holm och Hördum lyckades bli valda.
På vänsterns ytterflygel närmast öfverlöparne valdes denna gång en
ny man, advokat Alberti, känd redan som en praktisk och energisk
personlighet och utpräglad antisocialist. Men äfven arbetarepartiet fick
en kraftig personlig förstärkning i F. J. Borgbjerg, en från landsbygden
utgången, bredt folkligt lagd student, som nu vid 26 års ålder knöts till
socialdemokratin som agitator och journalist. Det dröjde ej länge förrän
han visade sig vara en af de främste på båda områdena, en hänsynslös
kraftnatur, när så behöfdes, men med omdöme och urskiljning, och
senare har han småningom vunnit en politisk-parlamentarisk
ledareställning, i den mån man i det danska partiet med dess många klara
hufvu-den och fasta viljor kan begagna det ordet om en enskild bland de
många. Närmast fick han verka bland landtarbetarne, där ett särskildt
»Dansk Arbejderforbund» bildats af den jordsocialistiske skriftställaren
Fernando Linderberg, hvilken dock vid denna tid allt mera närmade sig
socialdemokratin och t. o. m. för en tid gick helt öfver till partiet. Hans
förbund upplöstes och gaf en mängd nya rekryter åt arbetarerörelsen.
I Köpenhamns kommunala lif mognade emellertid ställningen för ett
genombrott. Detta kom sedan de gamla styrpinname dels voterat
anslag till 6 nya kyrkor, dels sökt få en ändring i vallagen, som för
alltid skulle ge de högst beskattade absolut flertal i stadsfullmäktige. På
F. J. BORGBJERG.
1S66 —
(Ungdomsporträtt från 1890.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
