Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gåpåare-tonen hos honom rycker dem
alltid med sig». Tilläggas må att denna
karaktäristik af Jeppesen som främst
lyrikern, med en sådan naturs förtjänster och
svagheter, på senare år rätt mycket måste
modifieras, sedan han i Kristiania
kom-munestyre och dess »formandskab» fått
händerna fulla med praktiskt arbete, hvaråt
han ägnar sig med lif och lust och där
hans duglighet från alla håll röner stort
erkännande. Han står dessutom f. n.
åter som redaktör för »Socialdemokraten»,
men sin utkomst har han länge haft som
innehafvare af en liten cigarraffär.
Själfva de dåliga tiderna under midten
på 1880-talet gjorde sitt till att skaffa
den nya socialistiska agitationen riklig
näring. I Arendal, som drabbats hårdt
af krachen, bildades en ny slags arbetareförening under namn af
»Sam-hold», och från denna och dess motsvarigheter på andra håll inkallades
1887 ett möte för att bilda en gemensam organisation af landets
verkliga arbetareföreningar. Här konstituerades 21 aug. 1887 >Det norske
Arbejderparti*, med klart själfständig, ehuru icke fientlig hållning
gentemot vänstern. Nästa årsmöte hölls i Hamar, och där beslöts, på
förslag af ordf. i de förenade norske arbejdersamfund, instrumentmakaren
O. G. Gjesteen, som från vänsterman allt mera närmade sig
socialdemokratin, att arbetame skulle uppställa egna elektorer (stortingsvalen
voro ända till 1906 indirekta) i alla valkretsar, där vänstern icke
upptog den allmänna rösträtten som sin fordran. Detta beslut bidrog ej
litet att skjuta fram rösträttskrafvet på vänsterns program, och vänstern
fann sig t. o. m. böra i Kristiania uppställa Gj0Steen som en af sina
fyra kandidater, dock ännu utan framgång. Gjesteen har f. ö. i den
norska arbetarerörelsen skapat sig en hedersplats som outtröttlig kämpe
för ett godt skolväsen. Fritt undervisningsmaterial i en god
folkskola och denna fortsatt i en fortfarande för alla gemensam,
allmänbildande mellanskola, det har varit och är alltjämt hans program. Af
naturen realpolitiker och med starka nationella känslor har han i fråga
om partitaktiken hållit nära känning med vänstern och gick t. o. m. i
slutet på 1890-talet för en tid åter tillbaka till detta parti. Det var då
ej heller att undra på att äfven under unionskrisen 1905 Gjesteen hörde
till de norska socialdemokrater, hvilka man från svensk synpunkt ej lätt
kunde skilja från vänsterns radikala nationalister.
Flera uppseendeväckande strejker markerade år 1889 och 90 den
mo-därna sociala klasskampens definitiva intåg i Norge. Sågverksarbetame
kring Fredrikshald sökte skaffa sig drägligare villkor, Kristianias typografer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
