Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§svar på kung Oscars motsedda nej till norska folkets
enstämmiga kraf, satt d:r Eriksen som
socialdemokratins representant och sökte kraftigt drifva fram
de demokratiska anspråken på det nya Norge,
som skulle grundläggas. Socialdemokratin blef
kärnan i den samling, där man höll fast vid
republiken som konsekvens af unionsupplösningen. Tyvärr
följde d:r Eriksen m. fl. också i fråga om
upp
görelsen med Sverige de radikala nationalisternas
a. hj. egede nissen. lin*e och motsatte sig godkännandet af
Karlstads-Stortingsman för Vardö öfverenskommelsen; här hade han dock ej längre
sedan 1900. hela partiet med sig, talrika och vägande röster
1868— höjdes tvärtom, ej minst från partiets veteraner, för
att först och främst trygga freden på halfön och gå in på slopandet af
alla gränsfästningar mellan brödrafolken.
Detta felgrepp gent emot Karlstad bidrog att stärka Michelsens
ställning som kungamakare, och folkomröstningen om danske prinsens
kallelse till kung blef en stor missräkning för alla, som hyst högtflygande
förväntningar på Norge som ideellt demokratiskt föregångsland. T. o.
m. socialdemokratiska arbetare röstade för kungadömet i hopp att med
detta skulle följa goda tider. Meningsbrytningarna tilltogo, och det såg
ett ögonblick ut som om upplösningen i alla gamla partiband äfven skulle
sträcka sig till arbetarepartiet. 1906 års landsmöte bragte dock en ny
samling. En uppgörelse ägde rum, där man tog skälig hänsyn till situationens
svårigheter under 1905, på samma gång partiet bestämdt häfdade att
fredens politik varit den riktiga och som ytterligare underpant härpå
skärpte sin protest mot militarismen till att slopa sin programpunkt om
folkligt försvarssystem. Ordf. blef d:r Oscar Nissen; som sekr. kvarstod
(ända sedan 1902) guldsmedsarbetaren Magnus Nilssen, en af de många
solida krafter den växande fackföreningsrörelsen skänkt partiet.
Efter detta gick man med bättre mod till valen hösten 1906, hvilka
nu för första gången ägde rum direkt i enmanskretsar. Regeringen hade
hopat impopulära åtgärder och partiet begagnade
förträffligt situationen. Resultatet blef storartadt: en
framryckning till 43,000 röster och 11 stortingsmän,
alla de gamla (utom Berge) omvalda, och bland de
nya först och främst partiveteranen Knudsen vald i
Kri-stiania jämteMagnusNilssen,BueniTrondhjem,o.s.v.
Den norska socialdemokratin står alltså vid
tröskeln till ett helt nytt, stort inflytande på sitt lands
öden. Partiet står med omkring 16,000 man i sina
organisationer, den fackliga landsorganisationen
räknar omkring 20,000. De demokratiska institutio- magnus nilssen.
nema ligga färdiga - det gäller nu att fylla dem Norska arbetarepartiets sekr.
00 ° ° J Stortingsman for Kristiama.
med socialistiskt innehåll. 1871—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
