Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De hårda stridernas och förföljelsens skede, som varar dend ag som är - I splittringens tecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
avstånd ifrån den revolutionära socialismen a la Hinke
Ber-gegren och hans falang, och bildat en på socialdemokratisk
botten stående ungdomsrörelse.“
Pamparna liksom deras lakejer och kammarjungfrur var
överlyckliga. Alla stod som en man mot socialismen, för
småborgerlighetens kompromissreformer.
I en agitationsskrift av senare datum skriver Gustav
Möller — vilken som mången ann gjort sin karriär i
sprängför-bundet, fast hoppade därur när bättre chanser vinkade —
om sprängningen 1903 bl. a.: “Striden, som en gång
föranledde bildandet av det nya ungdomsförbundet, gällde i
själva verket innerst frågan, huruvida arbetarungdomen skulle
stå fullt solidarisk med den svenska arbetarrörelsen eller om
den skulle uppgiva bandet, som knöt nytt och gammalt
samman. Det är så vi bör se saken, och i detta ljus framstår
den mycket förkättrade utbrytningshistorien som en naturlig
produkt av omständigheterna . . . Aldrig skulle brytningen
kunna försvaras, om den skulle ha avsett att omintetgöra
ungdomsrörelsens karaktär av salt i arbetarrörelsen — —“
Nej, här slutar jag citera herr Möller. Det är nog. Han
har uttalat domen. Ty då den nya ungdomsrörelsen
verkligen blev lite salt, så vart den som bekant vrakad. Alltså:
sprängningen 1903 kan inte försvaras, enär dess mening just
var att omintetgöra ungdomsrörelsens karaktär av salt i
arbetarrörelsen.
Surte-klubben följde troget malmöiternas
fina exempel. Och Jönköpingsklubben gick
likaså, under Smålands Folkblads applåder, ut
ur det farliga förbundet och — dog av
ansträngningen.
Flera klubbar var det visst ej, som då
lystrade till splittringssignalen. Men i Stockholms
Norra hände, att styrelseval skulle företagas.
En medlem var särskilt angelägen att få
komma med, blev också uppsatt som kandidat,
men föll igenom. På hans initiativ samlades
då en del ungdom, för vilka “påvisades med
flera exempel", säger åtminstone protokollet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
