Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. De vilda svanarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett grönt blad, ty någon annan leksak hade hon icke; och hon
stack ett hål i bladet, kikade derigenom upp på solen, och då
förekom det henne, som om hon såge sina bröders klara ögon,
och hvar gång de varma solstrålarna skeno på hennes kind,
tänkte hon på alla deras kyssar.
Den ena dagen gick som den andra. Blåste vinden genom
de stora rosenhäckarna utanför huset, så hviskade den till
rosorna: Hvem kan vara vackrare än I? Men rosorna skakade
på hufvudet och sade: Det är Elisa! Och satt den gamla
bondgumman om söndagen ute i dörren och läste i sin psalmbok,
så vände vinden om bladen och sade till boken: Hvem kan
vara frommare än du? Det är Elisa, sade psalmboken. Och
det var rena sanningen, hvad rosorna och psalmboken sade.
Då hon var femton år, skulle hon hem; men då drottningen
såg, huru vacker hon var, blef hon vred och hätsk på henne
och skulle gerna ha förvandlat henne till en vild svan, liksom
bröderne; men det vågade hon icke genast, efter som kungen
ville se sin dotter.
Tidigt på morgonen gick drottningen in i badrummet; det
var bygdt af marmor och smyckadt med mjuka kuddar och de
vackraste mattor; och hon tog tre paddor, kysste dem och sade
till den ena: Sätt dig på Elisas hufvud, när hon kommer i
badet, så att hon blir lika trög som du. Till den andra
sade hon: Sätt dig på hennes panna, så att hon blir lika ful
som du och inte kan kännas igen af sin far. Och till den tredje
hviskade hon: Hvila vid hennes hjerta och låt henne få ett elakt
sinne, så att hon har plåga deraf. Derpå satte hon
paddorna ut i det klara vattnet, som strax fick en grönaktig färg,
ropade på Elisa, klädde af henne och lät henne stiga ned i
vattnet; och i det samma hon doppade ned sig, satte sig den
ena paddan i hennes hår, den andra på hennes panna och den
tredje på hennes bröst; men Elisa tycktes alls icke märka
det. Då hon reste sig upp, flöto tre röda vallmor på vattnet;
om djuren icke hade varit giftiga och blifvit kyssta af hexan,
hade de blifvit förvandlade till röda rosor; men blommor
blefvo de likväl genom att de hvilat på hennes hufvud och
vid hennes hjerta; hon var för from och oskyldig, för att
trolldomen kunde ha makt öfver henne.
Då den elaka drottningen såg det, gned hon in henne med
valnötssaft, så att hon blef alldeles svartbrun, öfverströk det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>