Sagor och berättelser / Del 1 / 210 (1877) Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Jon Blund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Söndagen.

God afton! sade Jon Blund, och Hjalmar nickade, men
sprang derefter fram och vände stamfaderns porträtt mot
väggen, så att det inte skulle prata med, liksom i går.

— Nu skall du berätta mig sagor: om ’de fem gröna
ärterna, som bodde i en ärtskida’, och om ’tuppben, som friade
till hönsben’, och om ’stoppnålen, som var så fin af sig, att
hon inbillade sig vara en synål’.

De kalla honom äfven Döden.

— Man kan äfven få för mycket af det goda, sade Jon
Blund. Jag vill helst visa dig något, vet du väl. Jag vill
visa dig min bror, han heter också Jon Blund; men han kommer
aldrig till någon mer än en gång, och när han kommer, tager
han en med sig på sin häst och berättar en sagor. Han
kan bara två: en, som är så makalöst vacker, att ingen i
verlden kan tänka sig den, och en, som är så stygg och
ohygglig — ja, det kan inte beskrifvas! Och så lyfte Jon Blund
lille Hjalmar upp i fönstret och sade: Här skall du få se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>