Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Fästman och fästmö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ja så, tror ni det? sade bollen. Ni vet förmodligen inte,
att min far och mor ha varit saffianstofflor och att jag har
en kork i kroppen på mig?
— Ja, men jag är af mahognyträ, sade snurran; och
borgmästaren har sjelf svarfvat mig, han har sin egen svarfstol,
och det var honom ett stort nöje.
— Ja, kan jag lita på det? sade bollen.
— Måtte jag aldrig mer få smaka piskan [1], om jag ljuger!
sade snurran.
— Ni talar mycket vackert för er! sade bollen; men jag
kan likväl inte, ty jag är så godt som till hälften förlofvad
med en svala; hvarje gång jag går till väders, sticker den
ut hufvudet
ur boet och
säger: Vill
ni? vill ni?
och nu har jag
sagt ja inom
mig, och det
är så godt som
en half
förlofning; men jag
lofvar er, att
jag aldrig skall
glömma er.
— Ja, det
var också en
tröst! sade
snurran, och så talade de icke vidare med hvarandra.
 |
| Skulle vi inte bli fästman och fästmö? |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
