- Project Runeberg -  Sagor och berättelser / Del 1 /
312

(1877) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 33. Mormor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

många tankar och många gestalter gå förbi; den vackre
mannen är borta, rosen ligger i psalmboken, och mormor — ja,
hon sitter der åter som en gammal gumma och ser på den
vissna rosen, som ligger i boken.

Nu är mormor död. — Hon satt i länstolen och berättade
en lång, lång vacker historia. Och nu är den slut, sade hon,
och jag helt trött; låt mig nu få sofva litet! Och så lutade
hon sig tillbaka och drog andan; hon sof. Men det blef allt
mera tyst, och hennes anlete var så fullt af frid och lycka,
det var som om ett solsken gått öfver det, och så sade de, att
hon var död.

illustration placeholder
Men det blef allt mera tyst.


Hon lades
i den svarta
kistan; hon
låg svept i det
hvita linnet,
hon var så
vacker, och
dock voro
ögonen slutna;
men alla
rynkorna voro
borta, och hon
låg med ett
leende kring
munnen;
hennes hår var så
silfverhvitt,

vördnadsbjudande;
man blef alls icke rädd, då man betraktade den döda; det
var ju den snälla, genomgoda mormor! Och psalmboken lades
under hennes hufvud, det hade hon sjelf begärt, och rosen
låg i den gamla boken; och så begrofvo de mormor.

På grafven, strax invid kyrkmuren, planterade de ett
törnrosträd, och det stod fullt med blommor, och näktergalen sjöng öfver
det, och inifrån kyrkan spelade orgeln de vackraste psalmer,
som stodo i boken under den dödas hufvud. Och månen lyste
rätt ned på grafven; men den döda var icke der; hvarje barn
kunde vid nattetid lugnt gå och plocka en ros der vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hcasob/1/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free