Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38. Holger Danske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och den kastade sin stora skugga uppför hela väggen, till
och med ett stycke upp i taket; det såg ut, som om det varit
den verklige Holger Danske sjelf, som stått der bakom, ty
skuggan rörde sig; men det kunde då äfven komma deraf, att
ljuslågan icke brann stadigt. Och sonhustrun kysste den gamle
farfadern och förde honom till den stora länstolen vid bordet,
och hon och hennes man, som ju var den gamle farfaderns son
samt far till den lille gossen, som låg i sängen, sutto och åto
sin qvällsvard, och den gamle farfadern talade om de danska
lejonen och de danska hjertana, om styrkan och mildheten; och
mycket tydligt förklarade han, att det fans ännu en styrka
utom den som låg i svärdet, och han pekade på hyllan, der
det låg gamla böcker, der alla Holbergs komedier lågo, dessa,
som så ofta blifvit lästa, emedan de voro så roliga; man tyckte
sig riktigt sedan gammalt känna alla personerna i dem.
— Se, han förstod sig också på att hugga! sade den gamle
farfadern; han högg det dåraktiga och kantiga af folk, så långt
han kunde. Och gamle farfar nickade bort mot spegeln, der
almanackan stod med Rundetårn, och så sade han:
— Tyge Brahe, han var också en, som begagnade svärdet; inte
till att hugga i kött och ben, utan till att hugga en tydligare
väg upp mellan alla himmelens stjernor! — Och så han, hvars
far var af mitt stånd, den gamle bildsnidarens son, han,
hvilken vi sjelfve ha sett med det hvita håret och de starka
skuldrorna, han, som nämnes af alla verldens länder [1]. Ja, han kunde
hugga, jag kan bara snida. Jo, Holger Danske kan komma på
många sätt, så att det i alla verldens länder spörjes om
Danmarks styrka! Låt oss så dricka Bertels skål!
Men den lille gossen i sängen såg tydligt det gamla
Kronborg med Öresund och den verklige Holger Danske, som satt
djupt der nere, med skägget fastvuxet vid marmorbordet, och
drömde om allt, hvad som sker här uppe. Holger Danske drömde
äfven om det lilla torftiga rummet, der bildsnidaren satt; han
hörde allt, som talades der, och nickade i drömmen och sade:
— Ja, kom bara i håg mig, du danska folk! Behåll mig i
din tanke; jag kommer i nödens stund!
Och utanför Kronborg lyste den klara dagen, och vinden
bar jägarhornets toner öfver från grannlandet; fartygen seglade
förbi och helsade: »bom! bom!» och från Kronborg svarade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
